Herr talman! Vad som är viktigt att framhålla när vi talar om samtyckeslag är att tidigare förslag till samtyckeslagstiftning inte har antagits av riksdagen, precis som Annika Hirvonen Falk sa. Skälet till det är att det har varit en annan utformning på de lagförslagen än det här förslaget som vi debatterar nu. Det här förslaget bygger på frivilligt deltagande, och det är utformat på ett mer begåvat sätt. En av de viktigaste sakerna i det här sammanhanget är att man kan behålla all tidigare rättspraxis.
En av de bärande invändningar som jag och mitt parti har haft mot tidigare förslag har nämligen varit just att man skulle behöva bilda en ny rättspraxis. Det skulle helt klart leda till färre fällande domar, i alla fall inledningsvis. Och det är inte vad någon vill uppnå när vi talar om sexualbrott eller någon brottslighet över huvud taget. Det är alltså viktigt att hålla i minnet.
Därför är den här lösningen, jämfört med alla tidigare förslag - om vi tar det breda greppet, baserat på samtycke - bättre och utformad på ett mer begåvat sätt.
Det finns en mängd olika saker som måste göras på ett samvetsgrant och noggrant sätt. Jag har träffat många brottsoffer som har utsatts för sexualbrott. Jag har inte bara träffat dem som riksdagsledamot, utan jag har dömt i många sådana mål. Det som är väldigt obehagligt och kränkande är att inte tas på allvar. Bemötandefrågor är otroligt viktiga. Det inbegriper också att det ska hållas ett riktigt förhör med målsäganden om något sådant här påstås. Man ska inte hålla på och värdera själv. Det ska domstolen göra sedan.
Jag har sett exempel på personer med språksvårigheter som inte har fått en tolk, och ingen vet vad de har sagt första gången, kanske inte andra gången heller. Det finns en förbättringspotential, och det gäller förundersökningarna.