Fru talman! Birgit Henriksson har frågat mig vilka
åtgärder jag är beredd att vidta för att domstolsväsen-
det skall kunna vidmakthålla sin centrala roll i vår
rättsstat.
Bakgrunden till Birgit Henrikssons fråga är de be-
sparingskrav som lagts på domstolsväsendet i årets
budgetproposition.
Låt mig först konstatera att jag är helt överens
med Birgit Henriksson när det gäller de grundläggan-
de värderingarna. Ett väl fungerande rättsväsende är
en av de viktigaste grundpelarna i ett demokratiskt
samhälle. Det råder ingen som helst tvekan om att
domstolarna spelar en mycket central roll i det svens-
ka rättsväsendet.
Det torde inte heller råda någon oenighet om att
Sverige för närvarande befinner sig i en djup ekono-
misk kris, som är så omfattande att besparingar måste
göras inom alla områden. Enligt min uppfattning är
det i denna svåra situation självklart att även domstol-
sväsendet skall bidra till besparingarna.
Det är riktigt att domstolsväsendet i årets budget-
proposition har ålagts besparingar om 89 miljoner
kronor räknat på tolv månader. Den totala besparings-
effekten blir större eftersom anslaget för domstolarna
dessutom minskas med 29 miljoner kronor till följd av
att tidsbegränsade anvisningar upphör. Dessa anvis-
ningar syftade till att tillfälligt förstärka domstolar
med särskilt svår arbetssituation. Vidare kommer
domstolsväsendets lokalanslag att räknas ned med ca
50 miljoner kronor till följd av Statens lokalförsörj-
ningsverks bedömning av prisutvecklingen för lokal-
hyror.
Domstolsväsendet har under de senaste åren un-
dantagits från de sparkrav som lagts ut över den stat-
liga verksamheten i övrigt. Som jag tidigare sade är
det statsfinansiella läget nu sådant att domstolsväsen-
det inte längre kan undantas från sparkrav. Sparkravet
får givetvis inte ställas högre än att det är möjligt att
klara av genom rationaliseringar och regelförändring-
ar.
Som framgår av årets budgetproposition pågår det
ett brett upplagt rationaliserings- och förändringsarbe-
te inom domstolsväsendet. Det är min övertygelse att
det arbetet kommer att leda till att domstolarna trots
besparingskraven även i fortsättningen kommer att
kunna uppfylla de övergripande mål som formulerats
för verksamheten, dvs. att på ett rättssäkert sätt och
inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som de har
att handlägga.
Några redan beslutade åtgärder som kommer att
innebära betydande rationaliseringar är den pågående
instansordningsreformen vid de allmänna förvalt-
ningsdomstolarna och det ökade användandet av
prövningstillstånd vid överklagande av mål från såväl
tingsrätter som länsrätter till respektive överinstanser.
Införandet av det databaserade målhanteringssystemet
(MÅHS) vid underrätterna kommer också att leda till
stora rationaliseringsvinster. Samtliga underrätter
beräknas ha fått systemet under de närmaste två bud-
getåren. Domstolsverket har nu påbörjat utvecklingen
av ett motsvarande system för överrätterna. I övrigt
kan nämnas att Rättshjälpsutredningen och Hov-
rättsprocessutredningen i höst förväntas lägga förslag
som leder till betydande besparingar.
En åtgärd som jag har för avsikt att vidta är den
översyn av domstolsväsendets organisation som det
flaggades för i budgetpropositionen. Min förhoppning
är att regeringen innan sommaren skall kunna fatta
beslut om direktiv för en utredning med uppdrag att
göra en sådan översyn. Syftet med översynen skall
vara att skapa ett mer effektivt, slagkraftigt och sam-
manhållet rättsväsende.
Inom departementet pågår dessutom för närvaran-
de en genomgång av ett stort antal gamla och nya
rationaliseringsförslag. Jag räknar med att kunna ta
initiativ till ytterligare regeländringar som möjliggör
rationaliseringar inom domstolsväsendet när den
genomgången är avslutad. Eftersom vi ännu inte har
tagit ställning till vilka förslag som skall prioriteras är
jag inte nu beredd att gå närmare in på detta.
Som framgår av vad jag nu har sagt arbetar vi in-
om Justitiedepartementet för att genom regeländringar
ytterligare förbättra användningen av rättsväsendets
begränsade resurser och därigenom öka effektiviteten
i verksamheten. Jag har dessutom en stor tilltro till
domstolsväsendets förmåga att ta till vara de rationa-
liseringsmöjligheter som redan finns inom ramen för
gällande regelverk.
Avslutningsvis vill jag nämna att Birgit Henriks-
sons interpellation bygger på flera missuppfattningar.
Jag vill inte i detalj gå in på dem här, men tycker att
det ändå finns skäl att peka på en av felaktigheterna.
Birgit Henriksson uppger att man har funderat på att
lägga ned tingsstället i Fagersta för att spara pengar
och menar att detta skulle vara ett slöseri med skatte-
betalarnas pengar. Varken regeringen eller Dom-
stolsverket har lämnat några förslag om nedläggning
av enskilda tingsställen. Däremot har riksdagen nyli-
gen beslutat om en ändring i rättegångsbalken angå-
ende tingsställen. Det är en av de regeländringar som
har beslutats för att underlätta för domstolarna att
klara besparingskraven. Ändringen innebär nämligen
att den enskilda tingsrätten får frihet att utan regering-
ens medgivande bestämma om ett tingsställe utanför
kansliorten skall behållas eller ej. Det är således upp
till Sala tingsrätt att slutligt avgöra om tingsstället i
Fagersta skall behållas eller ej.