Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1994/95:102 om rätts- säkerhetsfrågor

BIRGIT HENRIKSSON (m), 1995-04-24 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag vill börja med att tacka justitie-

minister Laila Freivalds för svaret. Dock är jag, som

framgår av min interpellation, mycket oroad över

utvecklingen inom domstolsväsendet och för övrigt

också inom polisen och kriminalvården.

Hela tiden kommer det djupt oroande rapporter

som kan berätta att anslagen inte räcker till för att

hålla den standard som kan krävas av rättsväsendet i

dess helhet i en gammal demokratisk rättsstat.

Jag vill kort citera från en insändare där poliser

skriver:

"Västmanland är ett av Sveriges mest brottsdrab-

bade områden, de tre storstäderna undantagna.

Brottens art har blivit grövre med rasistiska, na-

zistiska och politiska inslag med mord och grov miss-

handel som följd. Polisen har under flera år jobbat

under stort tryck och press. Den har fått förklara för

allmänheten varför inte polisen kommer eller varför

det tar sådan tid innan den gör det."

Samtidigt får vi från tingsrätterna mycket oroande

rapporter som berättar att balanserna är sådana att

man inte hinner med att utreda.

För ett tag sedan ställde jag en fråga till justitie-

minister Freivalds angående flytt av häktet i Luleå och

de eventuella fördyringar som det kunde dra med sig

för andra konton än just för kriminalvårdens. Jag fick

då en försäkran om att man skulle se till helheten.

Men med facit i hand kan jag konstatera att man inte

har gjort det, utan det har visat sig att den ombyggna-

tion blev för dyr som skulle till för att flytten skulle

kunna ske. Beslutet om nedläggning av en bra avdel-

ning som fyller alla krav på säkerhet m.m. är dock

taget. Samma sak ser ut att hända, är jag rädd för, vad

gäller domstolsväsendet.

Jag har fått alla siffror och alla dystra prognoser

för Västmanlands tre tingsrätter. De har tillskrivit per

fax och på annat sätt både mig och Göran Magnusson,

som sitter i justitieutskottet, och lämnat uppgifter om

hur förtvivlad situationen är och om att man inte kla-

rar de här sparbetingen.

Man verkar kunna spara på samma sätt som varit

fallet i Luleå, dvs. tingsrätten i Sala kan klara sitt

sparbeting genom att dra in tingsstället i Fagersta -

man har alltså i dag full frihet. Nu är man i valet och

kvalet. Vad skall man göra för att över huvud taget få

verksamheten att gå runt med de sparbeting som man

har fått?

I Sala klarar man alltså sin budget, men man har

också räknat ut att minst 500 000 kr kommer att belas-

ta andra konton. Det ligger dock inte direkt på tings-

rätten. Det är sådana här helhetsöversyner som jag

menar är otroliga i dag. Man övervältrar på andra

konton. På det sättet spar man i slutändan ingenting.

Vad gäller t.ex. Sala gäller också att Yrkesinspek-

tionen, som jag väl skrev i min interpellation, redan

har anmärkt på den otroliga arbetsbördan och de

mycket stora övertidsuttagen vid tingsrätten.

Polisväsendet i Västmanland har varslat 40 poli-

ser. 25 poliser har själva mot den bakgrunden sagt

upp sig. Några har redan börjat söka tjänster - bl.a. i

Stockholm, eftersom det ligger på pendlingsavstånd.

De flesta av de här poliserna är gifta och bosatta i

länet. Deras barn går i skola på orten. Nu breder osä-

kerheten ut sig över hela rättstrygghetsområdet i

Västmanland. Länet är, som jag tidigare sade, hårt

drabbat. Länet är utsatt bl.a. till följd av närheten till

storstaden Stockholm och av läget vid Mälaren. De

två stora Europavägar som korsar länet gör också

läget mycket utsatt. Detta har visat sig i brottsstatisti-

ken. Det här påverkar både polis- och domstolsväsen-

det.

Jag skulle gärna vilja höra om justitieminister

Freivalds delar min mening att domstolsväsendet,

liksom polisen naturligtvis, har en central roll i den

demokratiska rättsstaten. Deras uppgifter är ju inte

bara begränsade till medverkan i att uppfylla samhäl-

lets kriminalpolitiska mål. De skall ju ytterst också

vara den enskilde medborgarens rättssäkerhetsgaranti.

Domstolen skall vara en garanti - liksom polisen,

som skall utgöra ett värn och skydd och som även

skall kunna förebygga våld. Jag undrar därför vad

justitieminister Freivalds ämnar göra för att man på

nämnda håll skall kunna klara av sina av samhället

ålagda uppgifter. Man anser sig inte kunna göra det i

Västmanland i dag. Är justitieministern redo att till-

skjuta de medel som behövs genom en omdispone-

ring, bl.a med tanke på Västmanlands utsatta läge,

eller vad kan jag hälsa de här människorna när jag

kommer hem?

Våra tidningar har svämmat över av krisartiklar

och insändare. Dessa frågor har engagerat människor i

hela länet. Brottsstatistiken talar också sitt tydliga

språk.

Jag upprepar min fråga: Kan justitieministern mot

bakgrund av vad jag här har skisserat tänka sig att

omfördela medel, så att det här utsatta länet kan få

medel för att kunna fullfölja sina plikter?

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BIRGIT HENRIKSSON (m): Svar på interpellation 1994/95:102 om rätts- säkerhetsfrågor (1995-04-24) — PRESS0