Fru talman! Kerstin-Maria Stalin hänvisar till den
här utredningen, som är gjord av en kvinna som heter
Maria Bexelius.
Jag har också i mitt svar hänvisat till den rapport
som Migrationsverket har lämnat på regeringens
uppdrag. Det som är intressant att konstatera är ändå
att kvinnor får skydd. Väldigt många av de kvinnor
som har sökt skydd har också fått skydd, men väldigt
få har fått det enligt den här särskilda skyddsgrunden.
Sedan har väldigt få åberopat förföljelse på grund av
kön.
Om vi tittar på den statistik som finns ser vi att
kvinnor anför sådana skäl i 2 % av ärendena hos
Migrationsverket och i 8 % av Utlänningsnämndens
ärenden. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att det
här är någonting som är väldigt svårt för många kvin-
nor att tala och berätta om. Det här är i så fall någon-
ting som man sparar till allra sist i en utredning. Det
här är någonting som för många är oerhört känslo-
mässigt svårt att berätta om. Man vill i det längsta
förtiga händelser som handlar om sexuella övergrepp
t.ex. Därför är det väldigt viktigt att vi utvecklar för-
hållningssättet.
I april kommer nästa rapport från Migrationsver-
ket som regeringen har beställt, nämligen riktlinjer
för hur en utredning ska gå till när det gäller kvinnors
asylskäl. Naturligtvis handlar det då också om att
följa upp dessa riktlinjer med kunskaps- och kompe-
tensutveckling hos personalen och en ökad lyhördhet
för kvinnor i en så här utsatt situation.
Sedan kommer vi till den kanske mer intressanta
frågan: Vad ska man egentligen dra för slutsatser av
de erfarenheter vi nu har av de förändringar som
gjordes i utlänningslagstiftningen 1997? Man sade då,
bl.a. i många länder inom EU, att man inte var beredd
att anse att kvinnor skulle betraktas som en samhälls-
grupp. Men sedan 1997 har mycket hänt, och det är
nu flera länder som i varje fall under vissa omstän-
digheter gör en vidare tolkning av Genèvekonventio-
nen. Ulla Hoffmann nämnde Kanada, men det finns
ytterligare länder, exempelvis Australien och Irland.
Det här är en diskussion som nu pågår. EU-
kommissionen kommer senare i år att presentera sitt
direktivförslag när det gäller flyktingstatus och också
när det gäller andra skyddsgrunder. Under året pågår
också det arbete som FN:s flyktingkommissariat har
initierat om de globala konsultationerna. Det är alltså
en intressant internationell och även europeisk dis-
kussion på gång. Dessutom har vi våra egna svenska
erfarenheter av hur lagstiftningen har fungerat fram
till nu. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi deltar
i den här diskussionen på ett konstruktivt sätt.