Fru talman! Margareta Viklund har frågat dels om
assyrier, kaldéer och syrianer kommer att utvisas till
norra Irak på samma grund som kurderna, dels vad
regeringen planerar för att utreda deras situation, dels
slutligen på vad sätt regeringen tänker uppmärksam-
ma FN och andra institutioner för mänskliga rättig-
heter på deras situation i norra Irak.
Regeringens beslut den 11 april 2002 att ändra
praxis för asylsökande från norra Irak innebär att
beslut om avvisningar till norra Irak kan komma att
fattas i framtiden. Det är dock samtidigt klart att av-
visningsbesluten inte verkställs utan de avvisades
medverkan. Förutsättningar saknas nämligen nu för
detta. Det rör sig således om ett självmant återvän-
dande. Ingen kommer att sändas hem mot sin vilja.
Detta borde stilla den oro som eventuellt kan finnas.
Regeringen följer uppmärksamt utvecklingen i
norra Irak för att hålla sig underrättad om den all-
mänpolitiska situationen i området. Regeringen har
kommit till den slutsatsen att läget är stabilt. Denna
bedömning delar Sverige med andra europeiska län-
der inom och utanför EU. Det är med utgångspunkt
från detta som praxis har ändrats.
För att direkt besvara Margareta Viklunds fråga
om vad som görs för att utreda den kristna minorite-
tens situation kan jag bekräfta att Sverige har löpande
kontakt med andra länder som har möjlighet att re-
gelbundet besöka området, liksom med frivilligorga-
nisationer vilka är verksamma i norra Irak. Det har
inte gått att få bekräftat de uppgifter som Margareta
Viklund framfört om etnisk rensning. Inte heller finns
några belägg för en systematisk förföljelse riktad mot
den kristna minoriteten. Detta har bekräftats av
UNHCR och EU samt av två svenska frivilligorgani-
sationer, vilka är verksamma i norra Irak med egen
personal på plats. En noggrann utredning har således
gjorts inför besvarandet av Margareta Viklunds inter-
pellation.
Slutsatsen är att kristna som grupp inte kan anses
vara särskilt utsatta. Vid den individuella prövning
som kommer att göras i Sverige av utlänningsmyn-
digheterna kan det givetvis finnas asylskäl för enskil-
da personer, kristna liksom kurder.
Jag kan försäkra Margareta Viklund att jag avser
att fortsatt följa utvecklingen i norra Irak när det
gäller både säkerheten och MR-läget.
Inget tvivel får råda om att Sverige verkar för att
de kristna i norra Irak ska ha möjlighet att utöva de
grundläggande rättigheter som erkänns dem i egen-
skap av etnisk minoritet i internationella instrument,
som FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rät-
tigheterna och FN:s konvention om de medborgerliga
och politiska rättigheterna. Enligt dessa grundläggan-
de principer ska assyrier, kaldéer och syrianer liksom
andra etniska, religiösa eller språkliga minoriteter ges
rätt att i gemenskap med andra i sin grupp ha eget
kulturliv, utöva sin religion och använda sitt eget
språk.
Den svenska regeringens engagemang i frågor
rörande mänskliga rättigheter är känt och erkänt.
Detta engagemang är internationellt och gäller såväl
norra Irak som övrigt.