Herr talman! I dag diskuterar vi biologisk mångfald. Det är lätt att bli lite högtidlig när man diskuterar biologisk mångfald. Det är en grundläggande överlevnadsfråga att kunna bevara och skydda den biologiska mångfalden. Man kan uttrycka det som att biologisk mångfald har ett egenvärde på det sättet att vi har svårt att greppa eller egentligen inte har kunskap om hela spektrumet av biologisk mångfald och vad det har för värde i ekosystemen. Det har också det värdet att vi kan ta ut så kallade ekosystemtjänster ur systemet, som vi alla har gott av.
Det har också nämnts i debatten, och det tycker jag är värt att lyfta fram igen, att en rik biologisk mångfald är den största garanten vi har för att ekosystemen ska kunna anpassa sig till de tyvärr oundvikliga klimatförändringar som vi har framför oss. Det är också en viktig punkt i sammanhanget.
När det gäller att bevara och skydda biologisk mångfald handlar det väldigt mycket om långsiktig och hållbar förvaltning, där det finns balans mellan bevarande och brukande. När man läser betänkandet ser man att det går att applicera på mer eller mindre samtliga rubriker i dag.
Jag tror att vi alla är medvetna om att det är allt fler arter som är utrotningshotade. Det behövs stark lagstiftning, information, biotopskydd och så vidare för att kunna skydda och bevara den biologiska mångfalden. Artdatabankens arbete ska också lyftas fram som väldigt viktigt. När det gäller skydd kommer det att länkas till nästa debatt när vi talar om naturvård och områdesskydd om kanske någon timme. Detta hänger ihop.
Herr talman! En annan sak som jag gärna vill lyfta fram är den biologiska mångfald som vi bevarar inom odlingslandskapet genom miljöersättningar och Landsbygdsprogrammet. Det skapar förutsättningar för en hållbar livsmedelsproduktion samtidigt som vi lägger grunden för öppna landskap och den biologiska mångfald som det skapar. Det handlar om både natur- och kulturvärden, och så vidare.
Man kan ändå lyfta fram att det är lite märkligt att det var just de ersättningarna som blev nedprioriterade vid de utbetalningar av stöd till jordbruket som har gjorts under den här perioden. De är otroligt viktiga att ha kvar. Ni vet mycket väl att vi från liberal sida inte är så mycket för subventioner och stöd inom produktionen. Men just miljöersättningarna för kollektiva nyttigheter står vi helt bakom.
Herr talman! Det finns en proposition som heter Utvidgning av Tivedens nationalpark, som formellt har kopplats ihop med nästa debatt. Det finns ett avsnitt som inte framgår så där jättemycket av titeln, eller inte alls skulle jag vilja påstå. Det handlar om EU:s naturvårdsdirektiv och licensjakt på varg. Det är lite svårt att utläsa det när man bara läser på framsidan. Även om det är knutet till nästa debatt tycker jag att det har så pass mycket att göra med detta att jag dristar mig att hänvisa till det.
När det först gäller naturvårdsdirektiven måste vi, vad vi än tycker och tänker, förhålla oss till det besked vi har fått av EU-kommissionären: att naturvårdsdirektiven inte kommer att öppnas för översyn. Kommissionen bedömer, precis som jag har sagt, att de fortfarande är relevanta och ändamålsenliga. Det är också viktigt att ha med sig att kommissionen samtidigt framhåller att genomförandet behöver förbättras i nära samarbete med lokala myndigheter och andra aktörer i medlemsländerna. Det finns en flexibilitet i direktiven som vi kanske inte utnyttjar alla gånger.
Den skrivning som regeringen gör i nämnda proposition kan tyvärr uppfattas som lite passiv. Man konstaterar bara att det inte finns mer att göra från svensk sida för att ändra på naturvårdsdirektivens klassificering av hotade arter. Det är väl rätt i sak. Men från min och Liberalernas sida vill vi verkligen uppmana regeringen att ta fasta på möjligheten att utveckla genomförande utifrån möjligt nationellt utrymme. Det finns ett nationellt utrymme, och det ska man naturligtvis utnyttja eftersom frågan om direktivens framtid är avgjord.
Herr talman! Just detta med att utnyttja det nationella utrymmet tycker vi från liberal sida klart kan kopplas till den diskussion vi har i dag om förvaltning av skarv och säl och även inom rovdjurspolitiken. Det är hela tiden aktuellt. Utskottet konstaterar också att kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna att utnyttja den flexibilitet som trots allt finns i till exempel fågeldirektivet.
När det gäller skarv bör vi naturligtvis utnyttja detta så långt som möjligt. Jag vet att Jesper Skalberg Karlsson i början av debatten lyfte fram att det är ett hot mot bland annat de lokala fiskebestånden. Det är tvivelsutan på det sättet. På många ställen har skarv blivit en direkt plåga. Den flexibilitet som finns ska vi absolut utnyttja så långt möjligt.
Herr talman! När det gäller rovdjursförvaltningen fattades ett viktigt beslut 2013 under alliansregeringen då förvaltningen regionaliserades ytterligare i och med att Naturvårdsverket fick rätt att delegera beslut om skydds- eller licensjakt till länsstyrelsen. Det centrala i detta blev att det blev möjligt att flytta besluten närmare de människor som direkt berörs i sin vardag, och det tycker vi är bra.
Detta med att man har en nära dialog med alla berörda, både enskilda och intresseorganisationer, är otroligt viktigt för acceptans och legitimitet för ett regelverk. Det är inte minst helt avgörande för att få en fungerande rovdjursförvaltning.
När vi förra gången diskuterade betänkandet, om jag kommer ihåg det rätt, slutade vi i att hur vi än gör överprövningsprocessen måste den vara effektiv och ändamålsenlig för att man ska få en fungerande förvaltning. Överprövningsprocessen får inte i sig bli ett moment 22 i det hela.
Den specialisering som nu har skett innebär att ärendena avgörs - och dessutom skyndsamt, som det heter - i Förvaltningsrätten i Luleå och är av allt att döma en bra väg att gå. Om man ser till resultatet av årets besluts- och överklagandeprocess märker man att det hela har fungerat enligt de tänkta tidsnormer och tidsramar som finns.
I dagsläget är det viktiga egentligen att man följer upp att systemet fortsätter att fungera, och det torde det av allt att döma kunna göra. Det tycker vi i grunden är bra.