Herr talman! Under de senaste åren har handeln med vilda djur och växter nått rekordnivåer. Enligt Världsnaturfonden, WWF, har efterfrågan på produkter från vilda djur och växter växt explosionsartat. Efterfrågan rör i stor utsträckning material från utrotningshotade djur som noshörningshorn, lejon- och tigerskinn, exklusiva träslag, ormskinn och elfenben.
Varje år skjuts runt 30 000 elefanter olagligt i Afrika. Den illegala jakten har ökat katastrofalt och lett till att de afrikanska elefanterna, savann- och skogselefanter, har minskat kraftigt de senaste åren. Värst är situationen i Zimbabwe och Tanzania. Bara i Tanzania tjuvsköts 15 000 elefanter förra året, och elefantstammen har mer än halverats sedan 2009. Den afrikanska elefantkoalitionen AEC, ett samarbete mellan 29 afrikanska stater, menar att det med nuvarande takt finns en risk för att elefanten utrotas inom 25 år.
Anledningen till den illegala jakten är den ökande efterfrågan på elfenben, framför allt i Asien. Det gäller Kina och Vietnam med flera länder. Föremål i elfenben innebär status, och elefantbetarna är värda sin vikt i guld. Den årliga handeln med de 30 000 elefanterna värderas till 50 miljarder kronor. Även om den lokala tjuvjägaren bara får en liten skärv av detta är det tillräckligt incitament för att tjuvjaga och döda både elefanter och deras mänskliga vakter.
För att komma åt den illegala jakten behöver flera saker göras i de länder där elefanterna lever. Det handlar om att öka bevakningen och att arbeta med inställningen till elefanten från lokalbefolkningen, som ofta ser djuren både som konkurrenter om betesmark och som skadedjur. Det handlar också om insatser mot korruption.
Herr talman! Många anser dock att det också måste fattas ett internationellt beslut om en skärpning av förbudet mot handel med elfenben i världen. Dagens förbud mot handel mellan länder ger Botswana, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe vissa undantag för att handla med elfenben. Handel med elfenben inom länder är också tillåtet i dessa länder. Detta och de fyra ländernas undantag bidrar till att konsumtion av elfenben blir mer socialt accepterat i världen och tillåts öka. Tjuvjagat elfenben lämnar också Afrika under täckmantel av att det är legalt.
På Citeskonferensen i Johannesburg drev Kenya och andra stater i AEC, precis som Jens Holm redan har berättat, med stöd av bland andra Botswana, som har den största elefantpopulationen i Afrika, på för ett starkare skydd för de afrikanska elefanterna. De ville ha ett starkare förbud mot handel med elfenben. Det var ett förslag som också stöddes av The International Union for Conservation of Nature, UCNA. Det är världens äldsta naturvårdsorganisation med mer än 1 300 medlemmar från 160 länder.
Förslaget röstades dock ned. Bland andra röstade de 28 EU-länderna nej till förslaget. Jag anser att EU hamnade på fel sida i omröstningen. Jag anser också, i enlighet med min motion som behandlas i betänkandet, att Sverige och EU måste ta starkare ställning för ett internationellt totalförbud mot handel med elfenben för att rädda den afrikanska elefanten från utrotning.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)