Herr talman! Jag ska börja med det som handlar om likvärdigheten och jämlikheten i den svenska skolan.
Vi vet genom nationell forskning, inte minst via Skolverkets försorg, men också genom internationell forskning, inte minst via OECD, att just sammanhållna skolor och ett sammanhållet skolsystem med blandade elevgrupper är inte bara en rättvisefråga utan också en fråga som handlar om kunskapsutvecklingen. Blandade grupper och sammanhållna system tenderar att leverera högre kunskapsresultat generellt sett, såväl för högpresterande elever som för lågpresterande.
Det har under många år utmärkt det svenska skolsystemet. På senare tid är det precis som flera talare har varit inne på: Vi ser att det går åt fel håll. Nu börjar situationen bli sådan att det är lika lätt i Sverige i dag att förutse hur det ska gå för eleverna bara genom att titta på föräldrarnas utbildningsbakgrund som det är i länder som USA och Tyskland, som vi aldrig har haft som föredöme i det här specifika fallet.
Margareta Pålsson säger att detta är viktigt. Men då blir min fråga: Vad vill Moderaterna göra? Det kan ju rimligen inte räcka med fromma förhoppningar.
Du framför problemet att kommunerna inte fördelar resurserna efter behov. Men vad tänker ni då göra för att resurserna ska fördelas bättre? Att bara ta upp problemet men inte komma med några förslag kommer ju inte att hjälpa upp situationen.
Tror ni att de genomförda reformerna skulle häva utvecklingen? Jag tror tyvärr att de till och med kommer att späda på utvecklingen, för väldigt mycket av inriktningen i den skolpolitik som förs av denna regering handlar snarast om sortering - inte sammanhållning.