Fru talman! Utskottet har ganska nyligen debatte-
rat utrikeshandelspolitiska frågor. En fyllig EU-debatt
har också förts i kammaren här i dag. Jag ska inte
förlänga den så väldigt mycket, men några få saker
speciellt om internationell handel skulle jag ändå vilja
säga.
Fru talman! De internationella kontakterna och
handelsförbindelserna har varit och är en förutsätt-
ning för tillväxt i den svenska ekonomin. Sverige har
som en liten, öppen ekonomi med ett stort internatio-
nellt beroende ett starkt intresse av att handelsförbin-
delser och andra internationella utbyten kan ske så
obehindrat som möjligt. Därför är från svensk syn-
punkt fortsatta förhandlingar inom WTO om ytterli-
gare liberaliseringar av handeln och förbättring av de
internationella spelreglerna mycket angelägna.
Det är ingen slump, fru talman, att frivilliga över-
enskommelser som syftar till förbättringar kallas för
liberaliseringar. Även länder och regimer som på intet
sätt kan kallas liberala inser många gånger i praktiken
att förändringar i den här riktningen gynnar också den
egna nationen. Samtidigt skapar också liberaliseringar
inom handelns område på lång sikt ett tryck på de-
mokratiseringar i auktoritära och odemokratiska län-
der.
Liberalisering av världshandeln har varit en motor
för tillväxt i olika länder. Det är de länder som har
varit öppna mot omvärlden som lyckas bäst sett i ett
längre perspektiv. Det finns i dag en oro, främst i i-
länderna, för att konkurrens från låglöneländer ska slå
ut företag och jobb i industrivärlden. Men erfarenhe-
terna från vår egen industrialiseringsprocess visar att
vår ökade öppenhet mot omvärlden ledde till tillväxt
och ökad sysselsättning både i Sverige och i de länder
vi handlade med.
Att försöka skydda sig mot omvärlden med tullar
och andra handelshinder kan verka tryggt på kort sikt
men leder på längre sikt bara till förstelning, sämre
standard och lägre sysselsättning. En liberal mark-
nadsekonomi innebär öppenhet och snabb spridning
av information. Arbetet för en öppnare handel måste
därför fortsätta både för ekonomins och för demokra-
tins skull.
Internationell handel, miljö och arbetsvillkor är ett
mycket kontroversiellt område i dag. Många u-länder
fruktar att de krav på förbättrade arbetsvillkor som
ställs av i-länder i själva verket är en form av protek-
tionism. Det är en berättigad fråga om inte u-länder
ska ha möjlighet att arbeta sig upp ur fattigdom på
samma sätt som de nuvarande i-länderna gjorde under
sin industrialiseringsprocess - så också Sverige.
Det finns också ett behov av att se över och för-
bättra WTO:s regelverk. Jag vill särskilt påtala vikten
av att frågan om regelförenkling när det gäller han-
delsprocedurerna drivs framåt. Ett sådant krav fram-
fördes bl.a. av oss från Folkpartiet förra året. Sverige
bör därför prioritera denna fråga inom EU, fru tal-
man, som arbetar aktivt med att få in detta område i
nästa förhandlingsrunda.
Fru talman! Den 26 februari i år beslutade all-
männa rådet att avskaffa tullar och kvoter för alla
varor utom vapen för de 49 fattigaste länderna i värl-
den. För den stora mängden varor inträdde tullfrihe-
ten redan den 5 mars, medan socker, ris och bananer
kommer att vara tullfria först efter en övergångsperi-
od, dock senast år 2009. Det är glädjande att de fatti-
gaste länderna kommer att få fullständig tullfrihet till
EU-länderna, om än något sent.
En rapport från Statens jordbruksverk slog fast att
EU:s handelshinder på jordbruksområdet innebär
mycket höga kostnader för jordbruksbefolkningen i u-
länderna men också för konsumenter och skattebeta-
lare i länder som tillämpar höga stödnivåer.
Jag vill understryka att de nu uppnådda resultaten
och framgångarna endast bör ses som ett etappresul-
tat, vilket måste följas av ytterligare liberaliseringar
av världshandeln. En fri handel är en motor för till-
växt i alla länder, men innebär särskilt för de fattigare
länderna en möjlighet att förändra sin position.
Med detta, fru talman, skulle jag bara vilja yrka
bifall till reservation nr 3.