Fru talman! Vänsterpartiet har en reservation till
detta betänkande som även jag vill yrka bifall till.
Utöver vad som tidigare har framförts av Gunilla
Wahlén skulle jag vilja argumentera ytterligare för
den här reservationen.
Som det sagts här tidigare är det bra att antalet
strukturfondsprogram blir färre. De borde kanske
kunna bli ännu färre om man låter medlemsstaterna
bestämma mer själva. Är det t.ex. inte större chans att
respektive medlemsland bäst vet vilka geografiska
områden som behöver regionala stöd? EU:s fyrkanti-
ga regler kom ju i öppen dag när mål 1-områdena för
den nya perioden skulle fastställas. Kartan fick ritas
så att industriområdena kom med och bostadsområ-
dena kom utanför för att passa EU:s regler.
Vi har i vår motion beskrivit hur organisationen
för strukturfondsarbetet ser ut. Det kännetecknas av,
för att använda sig av utskottets egna ord, byråkrati
och krångel. Jag skulle vilja lägga till att det dess-
utom är svåröverskådligt och inte ger några garantier
för att mål som jämställdhet och hållbar utveckling
blir styrande.
Regeringen gav 1999 Statskontoret i uppdrag att
ge en samlad bild om och hur målen i struktur-
fondsprogrammen har uppnåtts samt hur de har ut-
värderats.
Statskontorets uppdrag presenterades i Mittutvär-
deringar av strukturfonderna, som lämnades till rege-
ringen i december 1999. Där kan man utläsa en hel
del om metodiken kring utvärderingen. I denna rap-
port finns ett förslag om att inrätta en kommitté som
ska ha ett övergripande nationellt ansvar för utvärde-
ring och måluppfyllelse av strukturfonderna. Från
Vänsterpartiets sida anser vi att det är ett bra förslag,
och denna kommitté bör vara parlamentariskt upp-
byggd för att garantera insyn från allmänhetens sida.
Utskottet hänvisar till att berörda frågor kommer
att aktualiseras i samband med regionalpolitiska pro-
positionen under hösten 2001. Vad jag vet har inte
den regionalpolitiska utredningen speciellt sysslat
med utvärdering och uppföljning av EU:s struktur-
fonder, men varifrån förslagen kommer är väl mindre
viktigt.
Fru talman! Det viktiga är att förslagen läggs fram
och att förslagen blir sådana att utvärderingarna blir
överskådliga och att de också mäter kvaliteten på
sådana mål som jämställdhet och långsiktigt hållbar
utveckling.