Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till re-
servation 3, utrikeshandelspolitiska frågor.
I frågan om regelförenklingar för strukturfonderna
anser utskottet att mer behöver göras. Jag anser att
denna skrivning får betraktas som dagens understa-
tement.
I likhet med många medlemsländer har EU ut-
vecklat alltför omfattande regler. Därför behövs en
regelrevision med syfte att avskaffa onödiga regler
och i övrigt förenkla och förtydliga det regelsystem
som behövs. En gemensam marknad behöver gemen-
samma regler, men de ska vara enkla och överskådli-
ga. Samtidigt ska de underlätta och inte förhindra den
fria rörligheten, och därmed vara ett hjälpmedel för
tillväxt och välstånd. Rätten att utfärda regler för den
inre marknaden får inte överlåtas på medlemsländer.
Det skulle resultera i protektionism och en ökning av
regelmängden.
Av dessa skäl borde Sverige verka för en ordent-
lig regelrevison inom EU. Som bekant är Sverige
ordförande i EU detta halvår, och jag kan ha viss
förståelse för att frågan om en regelrevision inte lig-
ger högst upp på regeringens dagordning. Det vore
däremot bra om frågan över huvud taget fanns på
dagordningen. Jag kan ju passa på att fråga den soci-
aldemokratiska företrädaren hur det är med den sa-
ken. Planerar regeringen att under ordförandeskapet
försöka lyfta fram denna viktiga fråga?
I denna kammare råder förhoppningsvis stor enig-
het om att EU:s regionalpolitik behöver reformeras.
En del av våra förslag på detta område går ut på att de
riktade bidrag som ges till svaga regioner i medlems-
länder i stället ges som en avräkning på medlemsav-
giften för länder som ligger väsentligt under genom-
snittet av EU:s medelinkomst.
Grundförutsättningen måste ändå vara att med-
lemsländerna själva bättre kan utforma sin egen regi-
onalpolitik under förutsättning att det sker i överens-
stämmelse med konkurrensreglerna på den inre
marknaden.
Ett tydligt mervärde för en europeisk regionalpo-
litik är däremot att EU ska kunna ge stöd till regionalt
samarbete över nationsgränser. Särskilt viktigt är det
regionala samarbetet mellan länder som tidigare kan-
ske har varit i konflikt eller har spända relationer. Det
gäller inte minst kandidatländerna och gränsen mellan
kandidatländer och länder längre österut, exempelvis
Ryssland.
Fru talman! Visserligen är det angeläget att mins-
ka klimatpåverkan från transportsektorn, och vi satsar
gärna på förbättringar inom infrastrukturen. Till skill-
nad från regeringen har Moderaterna också lagt fram
ett förslag i vad vi kallar en infrastrukturproposition.
Jag hoppas att regeringens företrädare inte tar illa
upp. Det vanliga är ju att det är en regerings uppgift
att lägga propositioner på riksdagens bord. Just vad
gäller infrastrukturen har dock inga propositioner
anlänt på ganska länge, så vi beslöt oss för att ta sa-
ken i egna händer. Jag hoppas att våra förslag kan
fungera som en inspirationskälla när regeringen
eventuellt till hösten lägger fram sin proposition.
Så småningom ska ju regeringen också presentera
en klimatproposition. Dessa dokument blir ofta väl-
digt omfattande och fyllda av höga målsättningar. Så
långt är allt gott och väl, men när det sedan kommer
till konkreta exempel krockar de ofta med de uppsatta
målen.
Låt oss t.ex. se litet närmare på det statligt ägda
Vattenfall.
Vattenfall har köpt verksamheter, och därmed
kunder, i Tyskland och Polen. Med dessa verksam-
heter följer ungefär 26 000 anställda bara i Tyskland.
I Sverige har Vattenfall 8 000 anställda. Men basen
sägs trots allt vara den svenska verksamheten där
målet är att ge svensk industri billig el. Fast verksam-
heten verkar nu också gå ut på att bygga vindkraft-
verk. Företaget vill ju vara en ledande europeisk
spelare.
Mot bakgrund av diskussionen kring energipoliti-
ken och den kommande klimatpropositionen bör man
hålla i minnet att den mesta elen inom Vattenfall
kommer att produceras, inte av vind- eller vattenkraft
utan av andra energikällor som kol.
Att målen med energipolitiken samspelar med den
policy som bedrivs i det statliga energibolaget skulle
kunna vara en god början.
På vissa håll framförs ibland uppfattningen att den
fria rörligheten för varor bör ersättas med sociala och
miljömässiga mål. Alla sådana uppfattningar avvisar
vi å det bestämdaste. Det stadgas däremot i Amster-
damfördraget att miljöhänsyn ska integreras i alla
gemenskapens politikområden för att uppnå en håll-
bar utveckling.
En av de viktigaste handelspolitiska frågorna alla
kategorier är frihandelsfrågorna. Jag hoppas verkligen
att vi står enade i uppfattningen att hela den globala
ekonomin, inklusive EU och framför allt u-länderna
skulle tjäna på minskade handelshinder och ökad
frihandel. Det är inte rimligt att EU bedriver omfat-
tande stödprogram för att stödja den ekonomiska
utvecklingen i olika länder samtidigt som dessa län-
der inte ges fullt tillträde till marknaden.