Fru talman, åhörare, utskottskamrater! Vi har hela
dagen ägnat oss åt att diskutera EU-frågor här i kam-
maren. Det är viktiga frågor att diskutera. I den här
debatten från näringsutskottet kommer jag mer att
ägna mig åt detaljfrågor. De är också viktiga.
Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterparti-
ets reservation under punkt 1. Den reservationen
bygger i huvudsak på en motion från Vänsterpartiet
som handlar om strukturfonderna.
Den förra programperioden kan man se som en
lång läro- och anpassningsperiod till gemenskapens
strukturfondssystem. Ett antal organisatoriska och
administrativa problem har man upptäckt under den
här tiden. Regelsystemet ansågs byråkratiskt och
krångligt och därmed mindre effektivt. Man har gjort
vissa regelförändringar och regelförbättringar. Bl.a.
har man tillsatt sex länsstyrelser som ska vara en
förvaltningsmyndighet som ska svara för beslut och
utbetalning inom mål 1- och mål 2-områdena.
Man har också sett till att det ska vara möjligt att
betala förskott till ideella föreningar och lokala ko-
operativ eller en allmännyttig stiftelse. Dessa regel-
förändringar var bra, och de var nödvändiga att ge-
nomföra. Men det finns oerhört mycket mer att göra.
Även tidigare talare har pratat om regelförändringar.
Det finns stora möjligheter för regeringen att i den
kommande regionalpolitiska propositionen gå igenom
strukturfonderna för att se hur de används och hur de
ska användas samt att genomföra nödvändiga regel-
förändringar.
När det gäller utvärdering finns det mycket att gö-
ra. Vi anser att regeringen bör ta ett helhetsgrepp på
frågan om utvärdering. Man behöver ha en bättre
kontroll över hur utvärderingar sker.
Inför den nuvarande programperioden har det ut-
vecklats indikatorer för att man bättre ska kunna mäta
resultat och effekter av programmen. Lika möjlighe-
ter för kvinnor och män liksom hållbar utveckling ska
vara genomgående teman i sturkturfonderna, och
detta ska genomsyra alla projekt. Det här kommer att
följas upp av såväl kvantitativa som kvalitativa indi-
katorer. För de svenska mål 1-programmen avser man
att göra mätningar på följande tre områden:
Finansiell förvaltning där målet ska vara att 80 %
av de beviljade medlen ska vara utbetalade före den 1
juni 2003.
Inom området förvaltning ska man belysa den
administrativa kvaliteten genom att vissa av projekten
ska finnas dokumenterade i NUTEK:s informations-
bas.
När det gäller resultat av verksamheten ska man
mäta tre indikatorer: antal nya företag, antal nya ar-
betstillfällen och antal timmar för kompetensutveck-
ling.
Var finns utvärderingsbara målsättningar för jäm-
ställdhet? Var finns utvärderingsbara målsättningar
för hållbar utveckling och regional balans?
Enligt de utvärderingar som vi har kunnat ta del
av har många länsstyrelser och kommuner inte kunnat
avsätta tillräckliga resurser eller också säger de sig ha
saknat kunskap för att göra kvalificerade utvärdering-
ar.
I en regional delutvärdering av mål 5b konstateras
att trots att jämställdhetsmålet är centralt finns det en
tendens att de olika aktörerna som hanterar program
och projekt ofta närmar sig detta område med okun-
skap. Det är de enskilda tjänstemännens hållning som
får avgöra. Resultatet blir olika maktstrukturer ute i
länen. I de utvärderingar som har gjorts har man inte
lyckats att integrera ett maktperspektiv i jämställdhet-
sanalysen. Det är allvarligt med tanke på att jäm-
ställdhetsperspektivet är prioriterat av regeringen.
Inför kommande programperiod är det nödvändigt
med en högre kvalitet på både utvärderingar och
uppföljningar så att jämställdhetsperspektivet genom-
syrar hela processen.
Även när det gäller långsiktigt hållbar utveckling
är erfarenheterna desamma. Av de redovisningar som
Vänsterpartiet har haft tillgång till har det varit svårt
att se att hållbar utveckling skulle vara en viktig prin-
cip för att en ansökan skulle beviljas.
Slutligen är ett av huvudmålen för strukturfonder-
na att motverka regional obalans. Även på nationell
nivå måste det vara ett uttalat mål att strukturfonderna
ska bidra till att skapa balans inom de regioner där
medlen fördelas. Annars finns det risk för att det blir
de stora centralorterna som får del av utveck-
lingspengarna.
Fru talman! Självfallet måste en utvärdering in-
kludera effekter på jämställdhet, på långsiktig hållbar
utveckling, på sysselsättning, på regional obalans och
kostnadseffektivitet.