Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
vår reservation nr 2, men vi står naturligtvis också
bakom reservation nr 3.
Jag tycker att det har varit mycket intressant att
från mitt arbetsrum följa dagens långa debatt om EU
och framtidsfrågorna i EU. De allra flesta av oss vill
ju så fort som möjligt få till stånd en utvidgning, och
många talare har tagit upp detta.
Det som startade som ett fredsprojekt kan inte vi
som nu är med hålla för oss själva. Vi måste skapa ett
enat Europa, ett Europa där fler länder och deras
invånare får del av de fördelar som en fri rörlighet för
personer, varor, tjänster och kapital ger. Men vi måste
också skapa ett Europa där vi tillsammans kan lösa
nationsövergripande problem, t.ex. den internatio-
nella brottsligheten eller miljöproblemen där utsläp-
pen av växthusgaser får globala effekter. Här kan och
måste EU spela en aktivare roll än i dag.
Men att det inte är så enkelt att enas mellan de
olika europeiska länderna framgick tydligt vid utri-
kesministermötet, där några länder ville senarelägga
kandidatländernas tillträde till arbetsmarknaden.
Ännu mer komplicerat tror jag att det blir när de nu-
varande EU-länderna ska inse att hela det ekonomis-
ka bidragssystemet måste förändras, både till innehåll
och till nivå. För hur ska annars medlen räcka till för
att ge samma villkor för de tillkommande länderna?
Fru talman! EU:s strukturfondssystem har inte
fungerat på ett acceptabelt sätt i Sverige. Det har
präglats av krånglighet. Regelverket har varit alltför
omfattande och snårigt. Mycket tid och kraft har gått
åt till administration. Det har varit nära nog omöjligt
för en liten projektägare att starta och genomföra ett
EU-projekt, eftersom det krävts både byråkratisk
kompetens och en stabil finansiering då EU-medlen
har betalats ut så sent. Dessutom vet vi att de lokala
skattemyndigheterna har haft olika uppfattning om
momsplikt eller icke momsplikt för strukturfondsbi-
dragen.
De förenklingar och förbättringar som har genom-
förts inför den nuvarande programperioden 2000-
2006 är steg i rätt riktning, men det räcker inte. Det
måste bli ännu enklare. Jag menar att målet måste
vara att det ska vara lika enkelt för t.ex. ett byabaserat
kvinnokooperativ att starta och driva ett EU-projekt
som det är för ett landsting. Möjligheten att betala ut
en viss del av strukturfondsstödet i förskott är också
ett steg i rätt riktning. Men mer kan göras, och det är i
huvudsak på nationell nivå som detta ska ske.
Fru talman! När det gäller EU:s regelverk är kra-
ven desamma: Reglerna för den inre marknaden
måste bli enklare och färre. Regeringen bör därför
kraftfullt driva kravet på ett mer intensifierat regel-
förenklingsarbete. Färre och tydligare regler är en
förutsättning för att de regler som finns på den inre
marknaden kan tolkas och tillämpas mer likvärdigt.
Då kommer vi att uppnå en större harmoni och lika-
behandling, vilket är grunden för att syftet med unio-
nen ska uppnås.
Fru talman! Beslut måste också tas på rätt nivå i
EU. Vi kristdemokrater välkomnar därför de nya
förordningar som gör det möjligt att nationellt hantera
och besluta om stöd till utbildning, mindre stöd och
stöd till små och medelstora företag. Vi menar att
varje land bättre och snabbare än EU-byråkratin kan
avgöra hur medel behövs och hur de ska nyttjas på
hemmaplan. Men fler beslut borde enligt subsidiari-
tetsprincipen lyftas ned till nationell nivå. Det kan
gälla t.ex. regionalt stöd och miljöstöd.
Sedan, fru talman, vill jag gå över till avsnittet om
EU och energi. Inom EU drivs en mängd olika frågor
och projekt med bäring på energifrågorna. Det gäller
t.ex. främjande av förnybara energikällor, avreglering
av el- och gasmarknaderna samt utveckling av ett
regelverk och ett ersättningssystem så att handel med
el kan ske över nationsgränser på den inre marknaden
och med länder utanför EU. Också forskning och
utveckling av energiteknik ingår i det gemensamma
arbetet i EU, och energieffektivisering och energibe-
sparing är pågående projekt. Allt detta är mycket bra
och angelägna frågor som kan och bör drivas på EU-
nivå.
En annan viktig och angelägen fråga som EU på
allvar borde ta tag i är de energirelaterade mil-
jöproblemen. Här finns ett fält som ligger öppet för
en mängd olika åtgärder, däribland en gemensam
lägsta avgift för utsläpp av koldioxid. Vi menar att
det är skandal att regeringen inte har velat driva detta
med kraft i EU. Sverige är ett föregångsland inom
detta område med ganska höga miljöavgifter - fak-
tiskt så höga att de nästan kan ses som konkurrens-
hinder så länge som inte de andra industrinationerna
har samma avgifter.
Fru talman! Inom miljö- och energiområdet är det
också viktigt att det finns tydliga definitioner på vad
som är att betrakta som avfall och vad som är
biobränsle, liksom på vad som ska deponeras, för-
brännas eller återvinnas. Vår definition av biobränsle
innebär avfall med biologiskt ursprung, torv, halm,
salix och energigräs, grot, dvs. grenar och toppar,
spån och bark samt avlutar. Det, menar vi, är en
mycket bra definition. Vi menar också att detta borde
kunna användas som bränsle i samtliga EU-länder.
Vi anser att regeringen borde ta tag i definitions-
frågorna och driva dem i EU. Det handlar om en
europeisk miljö- och energifråga där vi i Sverige,
med vårt kunnande och vårt miljötänkande, borde
agera i stället för att möjligen i efterhand försöka
reagera.
Fru talman! Jag har redan yrkat bifall till reserva-
tion 2. Jag hoppas att fler anser det angeläget att vi får
en enhetlig definition inom det här området.