Fru talman! Rune Evensson har frågat mig om re-
geringen är beredd att omedelbart initiera sådana
ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554) att små
och medelstora företag får samma villkor som sina
konkurrenter på den internationella marknaden. Jag
har förstått att hans fråga framför allt gäller om ifall
ett företag i sin redovisning skall vara skyldigt att
lämna ut information som är känslig från konkurrens-
synpunkt, t.ex. uppgifter om omsättning och kostna-
der i resultaträkningen.
Jag vill först understryka att reglerna om redovis-
ning fyller en viktig roll i ett ekonomiskt väl utvecklat
samhälle. Det är väsentligt att aktörerna på markna-
den kan skaffa sig viss grundläggande information om
olika företags förhållanden. Därigenom får de bättre
möjligheter att fatta ekonomiskt välgrundade beslut.
Detta gynnar hela näringslivet och därmed i förläng-
ningen också samhället. Inte minst för mindre företag,
som ofta inte själva kan förhandla sig till information
om motpartens kreditvärdighet, är det viktigt att det
finns offentliga redovisningar och att dessa innehåller
relevant information.
Samtidigt bör naturligtvis kraven på redovisning
ligga på en rimlig nivå. Kraven på redovisning får inte
ge upphov till kostnader och andra olägenheter för
den enskilde företagaren som inte står i proportion till
den nytta som redovisningen för med sig. Det innebär
emellertid inte att kraven på redovisningen bör ligga
på den ofta lägre nivå som finns i andra länder med
andra traditioner på redovisningsområdet. Det är
nämligen bra för det svenska näringslivet att svenska
företag upprättar informativa redovisningar.
Årsredovisningslagen som trädde i kraft den
1 januari 1996 innebär ett genomförande i svensk
lagstiftning av de regler som har beslutats om inom
EG angående redovisning. I en del avseenden går den
svenska lagen längre än vad EG-rätten kräver. Det
beror på att Sverige inte har velat genomföra direkti-
ven på ett sådant sätt att den svenska redovis-
ningsnormering som fanns redan före årsredovisning-
slagen, och som allmänt har ansetts vara av hög stan-
dard, försämras.
Eftersom den nya lagen än så länge bara har till-
lämpats under en kortare tid är det för tidigt att utvär-
dera den. En sådan utvärdering kommer dock så
småningom; sådana utvärderingar görs regelmässigt
när en lag har varit i tillämpning under ett antal år. En
naturlig fråga i samband med en sådan utvärdering är
om företagets uppgiftsskyldighet har hamnat på en
lämplig nivå eller om det kanske finns uppgiftsskyl-
digheter som bör utmönstras. I det sammanhanget
anser jag att det särskilt finns skäl att granska upp-
giftsskyldigheten för de mindre företagen.
En sådan allmän utvärdering bör dock anstå ett par
år till dess att vi har bättre erfarenhet att bygga på.
Men det bör inte hindra att man dessförinnan tar itu
med de enstaka frågor som påkallar åtgärder. Rege-
ringen har i dagarna överlämnat en proposition till
riksdagen med förslag till förenklingar i redovisning-
slagstiftningen bl.a. avseende tilläggsupplysningar i
årsredovisningar och koncernupplysningar i delårs-
rapporter.
Regeringen har också gett den s.k. Förenklingsut-
redningen i uppdrag att överväga förenklingar i redo-
visningen för vissa mindre företag. Ytterligare för-
enklingsförslag har lämnats av Redovisningskommit-
tén i betänkandet Översyn av redovisningslagstift-
ningen. De förslagen kommer regeringen troligen att
ta ställning till under hösten.
Justitiedepartementet kommer också att ta itu med
en annan fråga, nämligen de under våren diskuterade
reglerna kring s.k. förkortad resultaträkning. Det
handlar här om huruvida aktiebolag skall vara tvung-
na att ange omsättningen och kostnaderna i resul-
taträkningen. Lagen säger att uppgifterna skall läm-
nas, men den medger samtidigt att posterna slås sam-
man till en gemensam post om det finns
"konkurrensskäl". Rätten att slå samman posterna är
framför allt tänkt för de fall då en öppen redovisning
av samtliga poster skulle tvinga särskilt konkurrensut-
satta företag att avslöja sina vinstmarginaler. I Dan-
mark har man en liknande regel, men företagen får
själva avgöra om det finns konkurrensskäl. Det har
enligt uppgift lett till att 60 % av de danska företagen
utelämnar uppgift om omsättning. Det är mot den
bakgrunden som den svenska regeln har kommit att
utformas som en dispensregel så att den här informa-
tionen, som ofta är av stor betydelse för kreditbe-
dömning o.d., kan utelämnas endast där det verkligen
finns skäl för det.
Frågan om dispens prövas av Patent- och registre-
ringsverket. Verkets beslut kan överklagas till rege-
ringen. Regeringen har i flertalet ärenden som hittills
har prövats gett bolagen de begärda tillstånden.
Prövningen av ärendena har emellertid gett oss an-
ledning att fråga oss om reglerna är alltför stränga.
Jag är därför angelägen om att så snart som möjligt se
över bestämmelsen. Det är emellertid ännu för tidigt
att säga vad den översynen kommer att leda till.