Herr talman! Utrikesministern! Dawit Isaak och Gui Minhai är två personer med svenskt medborgarskap vilka straffas av regimer för sin självklara rätt att få skriva och publicera fritt. Den kinesiska ambassaden i Stockholm låter meddela att det ska talas mindre om förläggaren Gui Minhai. Just därför, herr talman, ska vi tala mer om Gui Minhai - inte bara för att vi visar att vi inte böjer oss för Kinas diktat och inte bara för att vi i hela den fria världen måste stå emot när den här typen av tendenser kan noteras, som nu senast utfallet mot danska Jyllands-Posten, utan för att vi alltid ska stå upp för det fria ordet. En bättre plats att använda sig av än talarstolen i Sveriges riksdag finns inte för en riksdagsledamot. Därför ska namnen nämnas, utrikesministern: Dawit Isaak och Gui Minhai.
Herr talman! Sverige och Europa står inför stora avgöranden. Hur vi tillsammans väljer att möta dessa kommer att forma vår framtida ställning i en föränderlig värld. Vår förmåga till ledarskap, förankrat i de värderingar om mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, demokrati och folkrätt som byggt vår kontinent stark, sätts nu på prov. För att värna vår frihet och vårt välstånd är det helt avgörande att Sverige och Europa fortsatt förmår att inspirera och att vi förmår att sätta normer och standarder globalt. Detta måste vara vårt uppdrag för vår utrikespolitik. Detta måste vara den svenska linjen.
Herr talman! Klimatförändringarna utgör ett säkerhetspolitiskt hot. Jag skriver i dag tillsammans med min partiledare Ulf Kristersson om de utmaningar vi nu möter i Arktis. Vi kan se hur främmande makter till följd av issmältningen identifierar nya ekonomiska och militära intressen i vårt närområde. Det går att hävda att det hettar till i Arktis, och dessvärre på många plan.
Regeringen ska ta fram en ny Arktisstrategi. Då måste även den hårda säkerheten beaktas. Vi måste gemensamt med andra verka för att skapa förutsättningar för samarbete och varsamhet i det miljökänsliga Arktis när det gäller sjöleder och hanteringen av naturresurser ur eller under havet.
Herr talman! I och med brexit har vi gått miste om en viktig partner i EU. Samtidigt som vi nu behöver stärka vårt strategiska alliansbyggande med andra likasinnade medlemsstater måste vi också säkerställa fortsatt starka band mellan London och Bryssel och mellan London och Stockholm.
Brexit innebär också att Sverige måste stärka engagemanget i de säkerhetsstrukturer där Storbritannien fortsatt utgör en aktiv part. Ett större svenskt engagemang i Nato utgör en viktig investering i värnandet av Europas säkerhet och stabilitet.
Banden över Atlanten måste stärkas och inte försvagas. Europa och Nordamerika delar en bred värdegemenskap. USA:s bidrag till Europas enande efter devisen Ett Europa helt och fritt har varit formativt för vår kontinents moderna historia. Men det är tydligt att vi i Europa själva måste ta ett större ansvar för vår egen och vårt närområdes säkerhet och utveckling. Det är detta förbundskansler Merkel och president Macron pekar på.
Herr talman! Ryssland hotar Europa både här i Östersjöregionen och i Svarta havsregionen och är djupt inblandat i dödandet i Syrien och upprätthållandet av al-Asadregimen i Damaskus. Det svenska stödet till Georgien och Ukraina är i det sammanhanget betydelsefullt för att bekämpa rysk destabilisering.
Dödandet och stridandet i östra Ukraina och den illegala annekteringen av Krim gör att hela Europas strid just nu utkämpas av ukrainare. Sverige ska verka för att upprätthålla EU:s sanktioner mot Ryssland. En Magnitskijlagstiftning måste komma på plats, alldeles oavsett vilket namn man nu vågar ge ett sådant regelverk inom EU.
En samlad europeisk reaktion är central. Ryssland har brutit mot den europeiska säkerhetsordning som gällt om gränsers okränkbarhet. Den bilaterala relationen mellan Sverige och Ryssland kommer att förbättras först den dagen då Ryssland lägger om sin politik. Under tiden ska Sverige stödja de modiga ryssar som verkar mot Kremls våld och förtryck. Det finns ett europeiskt Ryssland utanför Kremls murar. Det är ett civilsamhälle som är engagerat för en bättre miljö, för barns, kvinnors och hbtq-personers rättigheter och lika värde, för frihet och rättvisa och för ett Europa tillsammans.
Herr talman! År 2019 blev året då Europa kom att omvärdera Kina på samma sätt som vi omvärderade Ryssland 2014. Steg mot ökat ekonomisk öppenhet lade grunden för en väg mot dagens ställning som en ekonomisk stormakt. Ifall Ryssland utgör det militära hotet utgör Kina förutom det humanitära även det ekonomiska och det teknologiska.
Med hjälp av modern övervakningsteknik går Kina nu i en riktning mot en hightech-säkerhetsstat. Det är inte en stat som sätter medborgarnas säkerhet främst utan en stat som sätter maktens och partiets säkerhet främst. Det gäller att vara tydlig i kritiken mot interneringslägren i Xinjiang och att Taiwan stängs ute från Världshälsoorganisationen trots att Taipei borde vara en viktig partner i kampen mot coronaviruset.
Allt detta tydliggör Pekings linje att kommunistpartiets överlevnad är överordnad allt annat inklusive medborgarnas väl och ve. Det behövs en gemensam europeisk hållning gentemot Kina där vi står upp för det regelbaserade handelssystemet och en dubbelriktad frihandel. Det är en hållning som också är klar om Hongkongs status och rätt till demokrati och öppenhet.
Det har ibland funnits en övertro på att förbättrad ekonomisk standard med något slags automatik leder till demokrati. Så verkar dessvärre inte alltid vara fallet. En annan tendens kan nu skönjas. När lögnen blir övertydlig markerar och reagerar medborgarna.
Så sker nu i Kina efter myndigheternas sätt att inledningsvis hantera coronoaviruset och tysta dem som vågade varna i tid. I Iran ställer sig folket berättigat frågan vad mer man är kapabel till när en regim kan ljuga om ett nedskjutet passagerarplan. Det som händer i dessa två länder kan vara respektive stats eget Tjernobyl för vår tid.
Herr talman! Svenskt bistånd ska spela en central roll i arbetet med att främja våra värderingar och intressen. Det svenska engagemanget i världen måste ses som en helhet. Det handlar om fredsbevarande till statsbyggande, från främjande av ekonomisk utveckling och handel till hälsovård och utbildning.
Agenda 2030 tydliggör behovet av en politik för hög tillväxt. Den ska vara minst 7 procent i de fattigaste länderna för att uppnå målen om minskad fattigdom. Att institutioner kommer på plats spelar en central roll inte minst när det gäller staters förmåga att bekämpa korruption.
Det finns anledning att se över och ompröva och ha modet att också ha en kritisk blick vad gäller biståndet och hur det används. Även om flertalet partier i riksdagen väljer att snarast kritisera oss moderater för att vi väcker frågan verkar det folkliga intresset för att någon för resonemang om biståndet stort därute.
Vi önskar gå från att som i dag ha ett utgiftsmål för biståndet. Biståndet är till för att bekämpa fattigdom och förtryck. Det är centrala svenska intressen. Men det gäller också att än mer fokusera på det humanitära biståndet och katastrofbiståndet. Moderaterna kommer att sätta långsiktighet och effektivitet främst.
Herr talman! Tiden medger inte annat än något av en motorcykelåkning genom världsatlasen. Men så här ser Moderaternas prioriteringar ut. Så här ser vår svenska linje ut.
(Applåder)