Herr talman! Årets utrikesdeklaration präglades precis som förra årets till stor del av regeringens aviserade demokratioffensiv. Många av de anföranden som hölls då handlade om vikten av att stå upp för den västerländska demokratin. Det var ett lovvärt initiativ som förtjänar all respekt. Men någonstans kändes det ändå falskt. Än en gång kändes det som ihålig plakatpolitik. Nu, ett år senare, ser vi tyvärr att den negativa utvecklingen i världen har fortsatt. Jag kan inte påstå att jag skulle ge regeringen ett särskilt gott betyg för den så kallade demokratioffensiven.
Låt mig summera lite av det vi har sett under året. Inte långt efter förra årets utrikespolitiska debatt deltog Sveriges utrikeshandelsminister, vår nuvarande utrikesminister Ann Linde, i firandet av utfallet av den revolution som under 40 år präglat Iran genom omfattande förtryck, tortyr, massmord och övervakning av oliktänkande. Bland annat har släktingar och vänner till svenska medborgare mördats.
Ann Linde firade 40 år av kränkningar av kvinnors grundläggande fri och rättigheter och 40 år av stenhård islamistisk diktatur. Det minst sagt olämpliga deltagandet är en skymf mot exiliranier i Sverige men också mot alla i Iran som drömmer om att få leva i ett fritt, öppet och jämställt samhälle. Än i dag ser vi omfattande demonstrationer i Iran. Vi ser människor som är beredda att offra allt för sina grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Vår regering yttrar samtidigt knappt ett ord till stöd för dessa. Vi ser inte heller röken av något nämnvärt stöd för de modiga kvinnor som i dag trotsar slöjtvånget i Iran.
Herr talman! Demokratibetyget för regeringen i detta avseende är icke godkänt.
I Europarådets parlamentariska församling kunde vi se europeiska politiker som efter en ytterst känsloladdad debatt beslöt sig för att undanröja alla hinder för det ryska parlamentet att återuppta sitt arbete inom organisationen. Sanktionerna mot den ryska delegationen infördes till följd av den rättsvidriga invasionen och ockupationen av Ukraina. Det var sanktioner som initialt stöddes av en enig svensk delegation.
Den svenska delegationen stod för ett år sedan fortfarande enad och var angelägen om att inte lätta på sanktionerna mot Ryssland efter alla övertramp när det gäller mänskliga fri- och rättigheter. Men plötsligt hände någonting. Socialdemokraterna valde, som enda svenska parti i församlingen, att legitimera Rysslands olagliga annektering av Krim genom att stödja det auktoritära och antidemokratiska landets återinträde i Europarådet. Socialdemokraternas historiska svek visade att den tidigare så fina retoriken riktad mot Rysslands aggression och omfattande brott mot internationell rätt inte betyder någonting.
Herr talman! Demokratibetyg till regeringspartiet S: icke godkänt.
I riksdagens EU-nämnd har regeringen tillsammans med sju av åtta partier i riksdagen röstat för rådsslutsatser som indirekt uttrycker stöd för den så kallade Syriska nationella armén. Namnet till trots är det en rebellallians som är styrd av Turkiet och som närmast kan beskrivas bestå av hårdföra islamister med syftet att bland annat bekämpa den sekulära och demokrativänliga gruppen Syriska demokratiska styrkorna.
Det var naturligtvis okunskap som ledde till att det bara var SD som röstade emot denna rådsslutsats. Det är likväl ett enormt svek, inte minst då samma trupper bär ansvar för den fruktansvärda attacken mot det fredliga och stabila kurdiska styret i Rojava i nordöstra Syrien. Vi tvingades se brott mot internationell rätt, användning av kemvapen och en slakt av dem som stått i främsta ledet mot Islamiska staten, vår tids absolut värsta terrororganisation.
Herr talman! Demokratibetyg till regeringen: icke godkänt.
Sedan det socialdemokratiska makttillträdet har den svenska regeringen, med statsministern i spetsen, återkommande visat sitt stöd för den odemokratiska palestinska myndigheten. Dit skickar man årligen omkring 800 miljoner skattekronor. Det gör man trots att de genom ekonomiska ersättningar finansierar terrorister som mördat judar och där ersättningen blir högre om den dömde terroristen har begått ett grövre brott. På ministeriernas hemsidor finns fortfarande PLO-dokument om hur den judiska staten ska förintas, och i skolor och medier uppviglar de och sprider antisemitism. För bara några dagar sedan kunde vi se Sveriges utrikesminister antyda att terroristlönerna kunde ses som socialbidrag.
Regeringen är betydligt mer intresserad av att stödja den odemokratiska kraften i PLO än den demokratiska kraften i Israel. Exemplen är många, bland annat i form av det stöd man visar Unrwa och de återkommande antisemitiska skandaler som S-företrädare ertappas med.
Herr talman! Demokratibetyg till regeringen: icke godkänt.
Många har med kraft och med all rätt reagerat på hur Kinas ambassad genom hot har försökt påverka svenska medier och beslutsfattare. Vi har sett en diplomatisk vanskötsel som inte hör hemma i vårt öppna samhälle. Agerandet vittnar om ett totalitärt synsätt utan tro på fundamentala fri- och rättigheter. I Sverige ska alla få tycka olika, träffa vilka vi vill och fatta egna beslut.
Det är glädjande att regeringen har agerat kraftfullt efter de kinesiska påtryckningarna. Men hotet är större än enskilda diplomatiska övertramp. Framtidens krig bekämpas nämligen inte med bara vapen, utan med inflytande, ekonomiskt och teknologiskt. I denna stund ser vi hur regeringen har öppnat för det kinesiska företaget Huawei att expandera i Sverige. Man är beredd att öppna portarna till hela den svenska it-infrastrukturen för ett bolag vars namn bokstavligen betyder för Kina och som har väldokumenterade kopplingar till kinesisk underrättelsetjänst.
Jag vill passa på att påminna regeringen om följande: utan säkerhet, ingen demokrati. Säkerhet är själva fundamentet för att demokrati ska fungera.
Herr talman! Regeringen hade eventuellt kunnat få ett G i betyg med tanke på agerandet gentemot den kinesiska ambassaden, men på grund av resten blir det ändå icke godkänt för regeringens demokratiarbete.
Jag kan rada upp fler exempel:
stödet till det odemokratiska Muslimska brödraskapet, bland annat genom bistånd till Islamic Relief
det bristande stödet till kurder och andra minoriteter i Turkiet, som Fredrik Malm förtjänstfullt redogjorde för
hur man förhåller sig till olika auktoritära styren i Afrika och Latinamerika och så vidare.
Kontentan är följande: Regeringens utrikespolitik får icke godkänt. Sverige förtjänar en konservativ regering.
I detta anförande instämde Sara Gille (SD).