Fru talman! För att komma till rätta med den
övertalighet som finns och som kan förutses inom
Telerespons har man sysslat med en planering. Det
är den som föranleder denna interpellationsdebatt.
Planerna baseras på investeringskalkyler för
införandet av talteknologi, som jag sade, och på
bedömningen av marknaden för tjänster, framför
allt i fråga om nummerupplysningen. Till detta skall
man också lägga ett planerat införande av
helautomatisk nummerupplysning under slutet av
planeringsperioden.
Man har studerat två olika kriterier. Det första
kriteriet är den ideala storleken på en
produktionsenhet som sysslar med dessa saker. Det
andra kriteriet är en ideal produktionsort. När jag
läser i det dokument som jag har fått ifrån Telia
inför denna interpellationsdebatt konstaterar jag
att det, när det gäller dessa kriterier, är orter långt
ifrån de orter uppe i Norrlands inland som nämns i
denna interpellationsdebatt som kommer att
drabbas. I etapp ett är det Visby, Jönköping och
Skellefteå. Etapp två gäller övertalighet till följd av
införandet av talteknologi, någon gång under
1995/96. Det är dyrorterna Stockholm, Göteborg
och Malmö som kommer att drabbas av det.
Orten Gällivare omnämns i detta material på
följande sätt: ''Beträffande Gällivare finns ett
regionalpolitiskt åtagande där Televerket 1988
binder sig för viss fastställd verksamhetsvolym i
kommunen. Detta utesluter Gällivare från listan
med nedläggningskandidater.''
Fru talman! Jag konstaterar alltså att det finns en
systematisk och logisk ansats i detta arbete med att
anpassa Telerespons AB:s verksamhet till den nya
tekniken.
Det finns ett regionalpolitiskt ansvar som
systematiskt tas upp i materialet. Jag tycker att
Telia AB hittills i de förhandlingar som pågår har
visat ett regionalpolitiskt ansvar. I det omfattande
rationaliseringsarbetet i både det gamla Televerket
och Telia AB har man visat ett regionalpolitiskt
ansvar, och där det är möjligt har man försökt att
få fram ersättningsverksamheter.