Herr talman! Jag blir förvånad när jag hör vice
statsministern tala om Mellanöstern. Det låter som
om palestiniernas rättigheter med tiden kan devalve-
ras, dvs. att den israeliska bosättningspolitiken, som
innebär att man under de s.k. fredssamtalen har byggt
ut bosättningar i snabb takt och byggt vägar överallt i
Gaza och på Västbanken, belönas med att man får
denna bit mark.
Det som man ofta glömmer bort i dagens debatt är
att det har pågått en ockupation under en lång tid. Det
vi kallar fredsprocess har för människorna där inne-
burit fortsatt ockupation och ett fortsatt övervåld från
militären. Det gäller inte bara dessa dagar, utan varje
dag de senaste åren.
Det är därför människor inte orkar mer. Jag har
följt människors frustration. Folk ville ha fred, men
man kan inte vänta på fred hur länge som helst. Det är
det naturligaste i världen att kämpa mot ockupation.
Det hade vi gjort i Sverige om vi hade varit ockupe-
rade.
Det som oroar mig är hur man framställer denna
fråga i svenska medier. Jag såg häromdagen i Nyhe-
terna hur palestinska föräldrar framställdes som om
de skickade sina barn i döden. Vilka föräldrar i denna
värld vill skicka sina barn i döden? Det är inga - inte
muslimska och inte palestinska.
Hur tänker vice statsministern agera för att denna
bild av konflikten inte ska skapas i Sverige och i
västvärlden?