Herr talman! Jag har en fråga till vice statsminis-
tern - hon får åtminstone sitta och vila medan frågor-
na ställs - som berör både hennes f.d. ansvarsområde
och det nu interimistiska, och det kanske också i
högsta grad berör henne i hennes egenskap av svensk
socialdemokrat.
År 1950 bildades MfS i DDR, det som vi känner
mera som Stasi. För tio år sedan upphörde DDR att
existera. Då blev det möjligt för oss att på ett helt
annat sätt komma i kontakt med den myckna doku-
mentation som fanns angående spioneri.
I våra grannländer har man verkligen tagit itu med
det här. Men man har också uppmärksammat att Sve-
rige har varit väldigt dåligt på det. Åtminstone har
inte vi som är engagerade i de här frågorna sett att det
har gjorts särskilt mycket för att ta reda på vilka det
var som gick på spionutbildningen i Rostock, vilka
det var som var uppgiftslämnare, agenter och spioner.
Kalla dem gärna landsförrädare!
Många av dessa människor är t.o.m. yngre än jag
och statsrådet, som är födda samma år mitt i kriget,
och är fortfarande mitt uppe i karriären. Vi vet alltså
inte vilka de är om vi inte verkligen försöker ta reda
på det.
Det är också intressant att väldigt mycket av det
här spioneriet var riktat mot statsrådets eget parti. Jag
har en liten förteckning här bara över hundra av de
dokument som finns i det s.k. Sira-registret. Man kan
konstatera att ungefär vart tionde ärende som spio-
nerna ägnade sig åt var riktat mot det socialdemokra-
tiska partiet.
När ska vi ta itu ordentligt med de här agenterna
från DDR, svenskar och andra som verkade mot oss
och som var potentiella landsförrädare?