Fru talman! Vi synes vara helt överens just om
hur viktigt det är att satsa på boendemiljön. Där man
vidtar åtgärder och gör insatser kan man alltså kon-
statera att brottsligheten går ned. Det gäller inte minst
att få folk att engagera sig, vilket då också råder bot
på den rädsla som finns. Jag ska inte säga att rädslan i
sig är värre, men många gånger bidrar den faktiskt till
mycket lidande för människor och en begränsning i
deras sätt att leva.
Vad gäller Hemlösekommittén måste den kanske
vara med och samverka som alla andra. När man ser
på de här brottsförebyggande råden tror jag att det är
viktigt att man inte fastnar i en speciell form, utan att
man tar hänsyn till förutsättningarna i de olika kom-
munerna.
Vad sedan gäller skolan kommer det att anslås
medel, 5 miljarder inom de närmsta fem åren. Jag
delar uppfattningen att skolan har en oerhört viktig
roll, inte minst när det gäller att få ut informationen
till ungdomarna. Det är direkt avgörande för om de
ska fastna i ett drogmissbruk eller i kriminalitet.
Skolan har alltså en oerhört viktig roll.
Hur många av de här 16 800 poliserna som ska
vara närpoliser är inte regeringens sak att avgöra utan
Rikspolisstyrelsens. Regeringen skapar förutsättning-
ar för att antalet närpoliser ska öka. Det är det som
regeringen kan göra.