Fru talman! Jag tycker faktiskt att Inger Lundberg
är litet onödigt kritisk till konstitutionsutskottets arbe-
te. Hon säger att utskottet över huvud taget inte har
resonerat om dessa frågor. Då vill jag erinra om att
utskottet under förra riksmötet - jag har ingen del i
det, eftersom jag inte satt i utskottet då - gick igenom
samhällsinformationen väldigt brett, vad gäller såväl
regeringens och riksdagens roller som samhällsinfor-
mationen i riksdagen. Man har alltså gjort en särskild
utredningsinsats. Det är naturligtvis väsentligt att man
gör en sådan, eftersom samhällsinformationen är så
viktig för medborgarna.
Per Bill talade mycket spännande om informa-
tionstekniken och alla dess möjligheter. Under rege-
ringsåren hade jag förmånen att arbeta med IT-
frågorna. Det är betydelsefullt att vi ligger långt
framme och att vi är aktiva. Den förra regeringen
menade att det var viktigt att man premierade, och såg
till att satsa på, användarsidan. Man skulle alltså inte
koncentrera sig på burkar och tekniska system utan
just se till att information och annat kom ut till med-
borgarna.
Det handlar inte bara om skriven text, riksdags-
tryck, och liknande. Det finns en mängd andra saker
som man kan göra. Man skulle t.ex. kunna gå igenom
alla de miljontals föremål som i dag finns nedlagda i
källarna på våra museer. Man skulle kunna fotografe-
ra och beskriva dem, och de skulle kunna finnas till-
gängliga hemma via TV-skärmen i vardagsrummet.
Det finns verkligen en stor utmaning. Det är viktigt
för oss politiker att i den del som vi ansvarar för dessa
frågor hänga med. Det handlar om juridiska bestäm-
melser och om upphovsrättsfrågor. Det gäller att se
till att det inte blir en skiktning bland användarna, så
att de äldre hamnar på efterkälken och det blir en
skillnad mellan män och kvinnor.
Jag skall inte vidare diskutera den nya regeringens
roll när det gäller informationstekniken. Men nog
verkar det som om ambitionsnivån något har sjunkit. I
detta betänkande finns också ett tillkännagivande till
regeringen om dess ansvar för att Rixlex här i riksda-
gen skall ha den bästa kvaliteten och vara aktuell. Det
gäller uppdatering av Samhällsguiden. Myndigheterna
måste åläggas att leverera information successivt. Det
gäller också regeringens egen överföring av t.ex.
propositionstexter.
Det är uppseendeväckande att budgetpropositionen
inte var överförd till Rixlex långt över en månad efter
det att den hade lagts fram. Det finns anledning att se
till att databaserna är aktuella.
Rixlexprojektet har varit framgångsrikt. Databasen
har varit öppen för allmänheten i ungefär 1,5 år. Det
finns 300 betalande kunder. Det överträffar i varje fall
förväntningarna.
Riksdagen har beslutat om en försöksperiod på
fem år när det gäller Rixlex. Det säger sig självt att
man prövar sig fram också vad gäller prissättningsfrå-
gorna. Förvaltningsstyrelsen och förvaltningskontoret
har att ta ställning till en utvidgning av innehållet. Det
saknas en del uppgifter, t.ex. EU:s rättsakter, EU-
parlamentets material och rättsfall i domstolar. Ut-
vidgningen av innehållet måste också vägas mot
kvaliteten vad gäller överföringen till kunderna. Detta
är inte något som omedelbart löser sig av sig självt.
Den här vägningen måste göras.
Priset är satt i relation till riksdagstrycket. Det kan
vara ganska naturligt inledningsvis. Man diskuterar
aktivt en differentiering av prissättningen. Inriktning-
en är att kunderna skall styras över till Rixlex. Det
betyder naturligtvis att man successivt kommer att
sänka priserna i den takt som man kan leverera varan
både till en bra kvalitet och med det rätta innehållet.
Inger Lundberg var litet besviken över att konsti-
tutionsutskottet inte hade fattat mer avgörande beslut
när det gäller prissättningsfrågorna. Vi har ett annat
organ som ansvarar för och sköter dessa frågor, näm-
ligen förvaltningsstyrelsen. Jag litar fullt ut på att
mina partivänner i förvaltningsstyrelsen kan hantera
dessa frågor på bästa sätt. Jag tycker att Inger Lund-
berg skall se den skrivning som utskottet har gjort
som positiv. Trots att man inte direkt vill föregripa det
konstruktiva arbete som pågår i förvaltningsstyrelsen
förordar man ändå att man skall gå vidare med en
differentiering. I en första vända kan det vara aktuellt
att t.ex. titta på prissättningen för biblioteken.
Jag vill också erinra om att vi här i riksdagen har
beslutat om en försöksverksamhet med s.k. medbor-
garkontor. Det är viktigt att den verksamheten fortsät-
ter och kan utvidgas. Även där kan man då få tillgång
till offentligt material.
Till Per Bill vill jag säga att jag delar uppfattning-
en att den information som tas fram här och läggs ned
i databaserna inte får monopoliseras av riksdagen eller
offentliga myndigheter. Det finns en rad användare
som vill ha specialinformation, som vill ha materialet
sammansatt på ett annat sätt och som vill plocka ut
sådant som de har nytta av. Det är enligt min uppfatt-
ning en självklarhet att riksdagen och offentliga
myndigheter inte i första hand skall ägna sig åt detta.
Det finns andra användare som kan göra det. Man kan
kalla dem kommersiella, kapitalister eller vad som
helst enligt Inger Lundbergs vokabulär. Det är till
nytta för oss användare att det finns människor som är
villiga och beredda att satsa pengar på att just ta fram
riktad information i den mån det finns en sådan efter-
frågan.