Herr talman! Kurt Ove Johansson sade att han inte
var förvånad över vad han hörde mig säga. Jag är
inte heller särskilt förvånad över vad han sade.
Låt mig fastslå att problemet ligger kvar. I Sveriges
riksdag finns det en beklämmande stor majoritet
som anser att det är helt okej att ösa pengar över
sig själv. Man tycker också att demokratin
befrämjas av att tidningar och andra får presstöd
från politiker, dvs. att politiker på det sättet
påverkar press och medier. Det är ett skumögt
resonemang, och det är beklagligt. Vi har fått höra
det omigen.
Kurt Ove Johansson säger att demokratin får kosta.
Det låter tjusigt. Vad får då demokratin kosta?
Partistödet borde ju öka om man tror att detta är
demokratin. Det är det väl inte. Jämför med hur
det är i övrigt! Vi har dragit ner på allt möjligt, och
ändå går Sverige med en rasande stor förlust. Vi
kommer att få dra ner på mera. Ta arbetslösheten!
Man gick med på att sänka ersättningen till 80 %.
Det är fullständigt häpnadsväckande att man då
inte skär kraftigare och föregår med gott exempel
vad gäller de egna omkostnaderna.
Det talas om att det behövs mera pengar för
information. Det finns ingen bättre information än
att de som tar emot stödet öppet redovisar hur de
har använt varenda krona.
Ny demokrati kom in i riksdagen utan partistöd.
Vad bevisar det? Jo, det bevisar att vi var bra
fighters, att vi tog stora ekonomiska risker m.m.
Men det säger väl ingenting om det var särskilt
rättvist att andra partier fick 130 miljoner kronor
att använda för att slåss mot oss, och att det skulle
vara någonting som vi står efter i fortsättningen.
Jag tycker till sist att den här debatten är bra -- jag
välkomnar den. Det är bra, herr talman, om man
även från riksdagens sida tar ett initiativ -- i annat
fall kommer bl.a. jag att se till att debatten förs
utanför riksdagen. Jag anser fortfarande att
alltihop är en stor skandal.