Herr talman! Låt mig konstatera att det sedan länge
råder stor enighet i riksdagen om stöd till de
politiska partierna. Det finns en reservant i
utskottet. Man blir inte särskilt imponerad av den
argumentering som Ny demokrati har i sin
reservation. Jag tycker inte heller att den
argumentering som Ian Wachtmeister har framfört
här i riksdagens talarstol har förändrat det omdöme
som jag nyss gjorde när det gällde reservationen.
I själva verket spelar Ian Wachtmeister upp samma
vals som Harriet Colliander för ganska precis ett år
sedan, här i kammaren, när det gällde partistödet.
Jag vill gärna understryka att ett väl avvägt stöd till
de politiska partierna är både nödvändigt och
nyttigt för demokratin. Demokrati, Ian
Wachtmeister, måste faktiskt få kosta pengar. Man
borde beklaga att det inte förs en ekonomisk politik
i Sverige, som gör det möjligt att ge ytterligare
information till partierna för att de skall kunna tala
om för medborgarna vad politiken innehåller. Jag
skulle gärna se att vi återfick en situation där det
var möjligt att satsa mer på politisk information än
vad som tydligen anses möjligt i dag. Ett oförändrat
stöd till de politiska partierna hade inte på något
sätt varit orimligt.
Ny demokratis reservation har faktiskt ganska stora
brister när det gäller argumenteringen. Det sägs i
reservationen t.ex. att maktstrukturen växer fast
genom det partistöd som nu utgår och att dynamik
försvåras. Det står vidare att nya opinioner har
svårt att få genomslag. Men, Ian Wachtmeister, i
verkligheten förhåller det sig inte så. Vi har t.ex.
bara för någon tid sedan sett hur ett nytt politiskt
parti kom in i riksdagen. Ny demokrati kom in i
riksdagen trots att vi har ett partistöd. Om Ian
Wachtmeisters argumentering vore riktig skulle det
tala för att det inte skulle vara möjligt. Det finns
ytterligare ett parti som har tagit plats här i
riksdagen.
Om man ser på det lokala området, där det också
satsas pengar, kan man se exakt samma bild. Nya
partier har kommit in i fullmäktige och även i ett
och annat landsting. Det finns alltså ingenting som
tyder på att stödet till partierna, för att de skall
driva politisk verksamhet bland medborgarna och
på det sättet fördjupa demokratin på något sätt
skulle leda till att man cementerar det politiska livet
i ett samhälle.
Jag tycker tvärtom att om man håller sig till
realiteterna finns det mycket som talar för
motsatsen. Jag är inte förvånad över att Ian
Wachtmeister argumenterar som han gör på det här
området. Detta är ju inte det enda område där han
är tveksam till att man skall satsa pengar för en
stärkt demokrati.
Jag har fört debatt med Ian Wachtmeister här
tidigare. Den gången gällde det dagspressen. Han
har ju samma grundläggande syn där. Det visar att
han har en ganska bristande förståelse för den fria
åsiktsbildningen. Att Ny demokrati intar den
ståndpunkten är väl känt.
Till sist, herr talman, vill jag ta upp redovisningen
av partiernas ekonomi. I mitt eget parti är vi
mycket öppna när det gäller redovisningen av på
vilket sätt vi använder våra pengar. Vi har absolut
ingenting emot en diskussion i de här frågorna. Vi
vill inte komma undan på någon punkt i det
avseendet. Det är bra att de här frågorna har
väckts. Vi skall gärna från vårt håll vara med i den
diskussionen. Vi får se varthän det leder. Jag vill
understryka att jag har upplevt att de flesta partier
här i riksdagen inte på något sätt missbrukar de
pengar som de har till sitt förfogande genom
partistödet.
Jag vill yrka bifall till konstitutionsutskottets
hemställan.