Herr talman! Dagens och detta riksmötes sista
ärende rör alltså skattereduktion för utgifter för bygg-
nadsarbete på bostadshus. Regeringen har föreslagit
en tidsbegränsad skattereduktion för reparationer, om-
och tillbyggnader av bostadshus. I det senare begrep-
pet innefattas också bostadsrätter.
Ur en synvinkel är denna proposition ett steg
framåt för Socialdemokraterna. När den borgerliga
regeringen framlade ett i stort sett identiskt förslag,
som då gällde åren 1993/94, reserverade sig Social-
demokraterna. Man tyckte inte att skatteavdrag var en
bra modell utan förordade i stället bidrag.
Nu har emellertid Socialdemokraterna tänkt om
och alltså anslutit sig till den modell som man tidigare
hårt kritiserade. Detta, herr talman, är glädjande. Det
går inte fort, men steg för steg påverkas Socialdemo-
kraternas tänkande i rätt riktning. Skattetrycket i Sve-
rige är vårt största problem och orsaken till mycket av
vår förlorade ställning som välfärdsland. Vi får alltså
hoppas att också den insikten sprider sig inom social-
demokratin.
I likhet med de allra flesta medborgare hyser vi
moderater stor oro för utvecklingen på arbetsmarkna-
den. Tidigare i dag har regeringens och Moderaternas
stora, mer övergripande förslag till åtgärder för att få
ned arbetslösheten presenterats. Det framgår av för-
slagen att det går en stor och klart markerad skiljelinje
mellan hur vi och Socialdemokraterna tänker.
Regeringen tror på den politiska ingenjörskonsten
med litet stimulanser här och några skattehöjningar
där, ett Sverige fyllt av regleringar och förordningar,
ett Sverige där individen inte kan överblicka ens den
närmaste framtiden eftersom regler ändras hela tiden.
Som väldresserade hundar skall vi lära oss att agera
efter husses - statens - önskningar.
Vi moderater har en betydligt ljusare tro på indivi-
ders egen förmåga att lösa problem. Vi anser att poli-
tikens största uppgift är att skapa förutsättningar för
medborgarna att kunna ta ansvar för sin egen utveck-
ling. För att de skall kunna göra detta måste regelver-
ket vara känt och överblickbart, och det skall bl.a.
stödja en bra arbetsfördelning. Var och en skall göra
det han eller hon är bäst på.
Stimulansåtgärder av den typ som föreslås i skat-
teutskottets betänkande 32 kan ha positiva effekter,
men de är kortsiktiga. De kan vara bra och positiva
om de verkligen är engångsåtgärder, men om be-
stämmelserna återkommer gång efter gång kommer
de inte längre att få åsyftad verkan. I stället kan de
innebära att husägare skjuter upp nödvändiga repara-
tioner i förhoppningen att skattereduktioner eller
bidrag litet senare skall införas och sänka kostnaderna
för de nödvändiga reparationerna. Tänker tillräckligt
många på det viset kan det bli ytterligare avmattning
på byggmarknaden, och då är inget vunnet.
Vi moderater vill i stället skapa en sund efterfrå-
gesituation på marknaden för reparationer, underhåll
och ombyggnader. Man behöver inte vara särskilt
duktig i matematik för att räkna ut hur vårt höga
skatteläge effektivt har bromsat en av de viktigaste
orsakerna till ökad effektivitet i samhällsekonomin,
nämligen principen om arbetsfördelning och speciali-
sering.
Vi i Sverige är ju för frihandel mellan länder, och
vi har därför låga tullar. Bakom den attityden ligger
vetskapen att tullar hindrar en riktig arbetsfördelning
mellan olika länder och därmed också en produktivi-
tetsutveckling. På samma sätt är det med skatterna.
Höga skatter försvårar arbetsfördelning och är därför
skadliga för medborgarnas välstånd. Trots detta är
regeringen inte beredd att sänka det totala skatte-
trycket, utan detta har i stället höjts under de här åren.
Möjligtvis kan regeringen, som i det aktuella fallet,
tänka sig temporära skattereduktioner men inte några
rejäla tag.
Herr talman! Det höga skattetrycket snedvrider
samhällets sätt att fungera och är därför direkt skad-
ligt. Höga marginalskatter, löneskatter i form av ar-
betsgivaravgifter utan koppling till förmåner, hög
mervärdesskatt, dubbelbeskattning av riskkapital etc.
samverkar till att skattekilen till sist blir så stor att inte
ens det mest angelägna blir utfört. Dvs. det kanske
blir utfört av gör-det-självare, med mycket varierande
kvalitet, eller av svart arbetskraft. I det första alterna-
tivet har vi tagit ett steg tillbaka till självhushållningen
med åtföljande lägre produktivitet i samhället. I det
andra fallet, svartjobbet, öppnar vi för ett dåligt sam-
hällsklimat med brottslighet och sjunkande allmän
moral. Gunnar Myrdal skrev för ungefär 20 år sedan
att vi hade blivit ett folk av fifflare. Han visste nog
inte hur rätt han hade.
Hur skall vi då komma ur den här situationen? Jo,
för det första genom att sänka den totala skatten till i
vart fall 50 % under de närmaste åren. För det andra
bör mervärdesskatten reformeras så att tjänster riktade
till hushållen blir skattefria. Detta kräver att Sverige
driver denna fråga inom EU.
I avvaktan på att vi kan få EU-reglerna ändrade
vill vi moderater därför ha en permanent skattereduk-
tion för reparation och underhåll av byggnader. Det
skulle vara en klar signal till alla att riksdagen upp-
muntrar seriösa byggnads- och hantverksföretag och
ett verksamt medel mot den svarta sektorn i Sveriges
ekonomi. Snickare, målare, rörmontörer, elektriker
och andra som verkligen kan sina yrken får möjlighe-
ten att arbeta med det som de är utbildade för, och
villaägare och andra får jobben utförda professionellt
och snabbt till en överkomlig kostnad och kan sedan i
sin tur koncentrera sig på sina egna färdigheter.
Herr talman! Jag yrkar därför avslag på proposi-
tionen och tillstyrker i stället reservationerna 1 och 8.