Fru talman! Lotta N Hedström har frågat mig vil-
ka konkreta strategier avseende medelstilldelning,
direktiv och skrivningar i regleringsbrev jag avser
vidta för att markera ett helhetsgrepp på livsmedels-
säkerheten med avseende på förekomsten av skadliga
substanser.
Jag delar Lotta N Hedströms uppfattning att det är
nödvändigt att med ett samlat grepp om alla de fakto-
rer som inverkar på livsmedelssäkerheten. Jag delar
dock inte uppfattningen att det saknas ett sådant hel-
hetsgrepp. Tvärtom har den svenska regeringen länge
hävdat att en helhetssyn på livsmedelskedjan är nöd-
vändig för att man ska komma till rätta med de pro-
blem som finns.
Även inom Europeiska gemenskapen har säkra
livsmedel och en helhetssyn på livsmedelskedjan
uppmärksammats sedan några år. Det kanske tydli-
gaste exemplet på detta är att den nya förordningen
omfattar bl.a. en allmän livsmedelslag och bildandet
av en europeisk livsmedelssäkerhetsmyndighet (Eu-
ropaparlamentets och rådets förordning [EG]
178/2002). Den nya livsmedelslagen omfattar hela
livsmedelskedjan.
I instruktionen för Livsmedelsverket uttrycks att
verket ska samverka med ett antal andra myndigheter
när frågorna så kräver. Bland de myndigheter som
nämns i instruktionen återfinns t.ex. Jordbruksverket
och Folkhälsoinstitutet. Jag har ingen anledning att
göra en annan bedömning än att denna samverkan
mellan de ansvariga myndigheterna fungerar.
Livsmedelsverket har för år 2002 ett ramanslag
om ca 127 miljoner kronor. Detta är en ökning jäm-
fört med föregående år med 7 miljoner. Jag bedömer
att verket har de resurser som fordras för ett långsik-
tigt gott arbete med säkra livsmedel. Däremot har jag
beslutat att ge dem extra medel för att genomföra en
kostundersökning bland barn och ungdomar.
Att ta ett helhetsgrepp på livsmedelskedjan inne-
bär också att livsmedlen måste hanteras säkert även i
hemmet. Omkring hälften av alla matförgiftningar
anses orsakas av dålig livsmedelshantering i hemmet.
I regleringsbrevet för Livsmedelsverket har regering-
en uttryckt att målet är en minskning av antalet sjuk-
domsfall orsakade av dålig hantering av livsmedel i
hemmet. Regeringen verkar således även genom
informationsinsatser för att uppnå en god säkerhet i
livsmedelskedjans sista led.
Regeringens agerande vid larmet om akrylamid i
livsmedel är ännu ett exempel på att vi ser livsme-
delssäkerheten från ett helhetsperspektiv. För drygt
två veckor sedan genomförde jag tillsammans med
några av mina regeringskolleger från Justitie-, Social-
och Miljödepartementen en diskussion med forskare,
berörda myndigheter, handel och industri samt före-
trädare för konsumenterna om den fortsatta hand-
lingsplanen efter akrylamidlarmet.
Jag gör den bedömningen att regeringen genom
sitt aktiva agerande, genom målstyrningen av de
ansvariga myndigheterna samt genom sitt arbete inom
EU skapat goda förutsättningar för att upprätthålla en
säker livsmedelskedja från primärproducent via för-
ädlingsindustri fram t.o.m. konsumentledet.
Jag tycker också att det är viktigt att slå fast att
livsmedlen faktiskt aldrig har varit så säkra att äta
som för närvarande.
Då Lotta N Hedström, som framställt interpella-
tionen, var förhindrad att närvara vid sammanträdet
medgav andre vice talmannen att Gudrun Lindvall i
stället fick delta i överläggningen.