Fru talman! Ja, jag tror också att vi kommer att få
fler larm över tiden, för i och med att vi blir allt duk-
tigare på att finna olika saker, göra analyser osv.
kommer denna riskinformation att nå ut till medbor-
garna, naturligtvis. Men desto viktigare tycker jag då
att det är att man kan riskvärdera på ett korrekt sätt.
Jag ska ta ett exempel. För ett år sedan hade vi
under det svenska ordförandeskapet en väldigt häftig
diskussion om BSE, de galna korna, och dess mänsk-
liga variant, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Det gjordes
otroliga ansträngningar både ekonomiskt, regelmäs-
sigt och på annat sätt inom EU för att komma till rätta
med detta. Man eldade upp djuren, och vi skapade ett
regelverk som blev otroligt kostsamt för länderna.
Detta gjordes därför att köttkonsumtionen minskade, i
Tyskland med så mycket som 70 %. Samtidigt vet vi
att sedan 1986 har drygt hundra personer i världen
avlidit av denna mänskliga variant av BSE. På bara
ett år är det i ett av medlemsländerna mer än tusen
personer som dött av salmonella. Men det är man inte
beredd att ta i med hårdhandskarna mot.
Det här tycker jag visar hur fel det kan bli när man
inte gör en korrekt riskvärdering. Miljöpartiet tillhör
ju för övrigt de som ville gå ännu hårdare fram när
det gällde testen av BSE, så ni har er del i det här.
Jag delar uppfattningen när det gäller varmhåll-
ning, att varje skola borde ha sitt eget tillagningskök.
Det är i och för sig en kommunal fråga, men ett av
mina interna mål för politiken är att se till att barn
och unga får bra mat, och det kan man göra om man
är politiker genom skolmåltiden, som är ett av mina
prioriterade områden. Jämfört med hur det var 10-15
år tillbaka i tiden tycker jag att skolmaten i dag är
väldigt mycket annorlunda och väldigt mycket bättre.
Sedan delar jag inte uppfattningen att den största
förändringen sedan 50-talet är kemikaliseringen. Det
har skett många andra förändringar. Ta en sådan sak
som att i stället för att röka eller salta mat fryser vi i
dag in mat. Det är bättre för folkhälsan. Sedan finns
det naturligtvis saker som är sämre i dag. Vi stressar
mer, vi äter mer fet mat, vi äter snabbmat osv., så det
finns många faktorer som gör att vi rent hälsomässigt
har det sämre i dag än vi hade på 50-talet. Men med
ett vetenskapligt synsätt är maten trots detta säkrare i
dag än den var på 50-talet.
Så fick jag också en fråga som handlar om hur
jordbrukspolitik, kemikalieanvändning och annat kan
samverka. Det är klart att det ska vara en samverkan,
och det sker ju allra bäst genom att våra myndigheter
har ett nära och gott samförstånd och en bra relation.
Det gav mötet för 14 dagar sedan en vittnesbörd om,
att de samverkar väldigt bra. I det här fallet handlade
det om Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet, som
hade en nära relation för att klara ut konstigheter och
därmed skapa en bättre folkhälsa.