Fru talman! Jag håller naturligtvis med om att den
här interpellationen hanterar problemet utifrån en
synvinkel, dvs. att det här handlar inte om rökning
eller om fet mat utan om livsmedelssäkerheten. Vi
kan stå här och diskutera olika anledningar till can-
cerfall, men det är säkert en annan interpellation, om
man säger så.
Den största förändring som egentligen har skett
när det gäller maten sedan 50-talet är kemikalierna.
På 50-talet använde man inte alls kemikalier i samma
utsträckning som vi gör i dag. Vi kan se att det har
betytt enormt mycket för den biologiska mångfalden.
Både antalet arter och antalet individer inom vanliga
arter har gått tillbaka mycket starkt på grund av just
kemikalieanvändningen.
Vi kan väl vara överens om att det naturligtvis
skulle vara mycket bättre om vi kunde ha ett jordbruk
utan kemikalier. Framför allt gäller det vattensitua-
tionen. Många av de gamla kemikalierna men även en
del nya återfinns faktiskt i vatten. Restprodukter av
Roundup har återfunnits både i yt- och grundvatten.
Då måste vi naturligtvis fråga oss: Är det här ett sam-
hälle som känns livsmedelssäkert i det långa loppet,
eller måste vi fundera på om vi kanske måste ta nya
krafttag?
Tidigare fanns det ett bekämpningsmedelsmål,
dvs. att vi skulle halvera mängden bekämpningsme-
del. I dag ökar användningen av bekämpningsmedel,
samtidigt som vi kan se en tendens åt två håll. Det är
många lantbrukare som ställer om till ekologiskt
jordbruk och inte besprutar alls, medan de som fortfa-
rande besprutar jordbruken besprutar dem mer. Den
här tendensen borde naturligtvis brytas om vi anser
att det här är någonting som inte är önskvärt.
När det gäller omfattningen av allergier är det
också svårt att veta vad de beror på, men det är defi-
nitivt något som handlar om västvärldens sätt att leva.
Trots att man i Östeuropa kanske har mer sot, stoft
och den typen av föroreningar, är det här vi har aller-
gierna. Man har diskuterat mycket vad det beror på.
En studie som har gjorts i Järna visar på en signi-
fikant skillnad, att barn som går i Waldorfskolorna
faktiskt har en lägre frekvens av allergier än andra.
Det är så pass stor skillnad att man håller på att göra
en fördjupad studie, där man kan se att det enda som
faktiskt skiljer är matvanor. Barnen bor i samma
bostadsområden. Jag vet inte om det kommer att visa
sig att det kanske beror på att de äter mycket syrade
grönsaker eller om det kan visa sig bero på att de bara
äter kravmat och inte får i sig de här restsubstanserna.
Det är i alla fall en mycket intressant diskussion.
Det är lätt att vi i Sverige slår oss för bröstet och
säger att vi är bra, och vi är väldigt duktiga på att
minska bakterier. Vi är duktiga på att ha håll på cam-
pylobacter, vi är duktiga på att informera människor
om hur de ska göra. Visst har det förekommit en del
fall. Vi hade ju ett i Tierp häromsistens som faktiskt
också orsakade dödsfall. Det visade sig att man ändå
gjorde fel när man kylde mat.
En annan fråga som jag också tycker tillhör hel-
heten är att allt färre tillagningskök finns ute i kom-
munerna i dag på daghem och skolor, vilket innebär
att man också där börjar få en ökad risk därför att
maten varmhålls på ett felaktigt sätt. Det här måste
också läggas in i den helhetssyn som vi ska ha.
Jag skulle önska att vi fick färre larm över tiden.
Tyvärr tror jag att vi kommer att få fler larm över
tiden, för jag tycker att vi kan se en viss nonchalans
mot detta.
Den här debatten är viktig för att just slå fast att
för att vi ska kunna behålla en hög livsmedelssäkerhet
måste detta diskuteras hela tiden. Frågan måste hållas
levande hela tiden.