Herr talman! Lars Stjernkvist har frågat mig hur
ansvaret för konsekvenserna för enskilda människor
och de orter där företagen verkar bör fördelas mellan
företag och samhälle vid större strukturförändringar
inom företag - en mycket spännande fråga.
Bakgrunden till Lars Stjernkvists interpellation är
Ericssons beslut att genomföra en omstrukturering av
sin produktion i Norrköping. För Norrköpings del är
det enligt vad jag har erfarit enligt nuvarande planer
drygt 500 personer som är uppsagda och kan räkna
med att förlora sina jobb den 30 april nästa år. Antalet
arbetstillfällen som faller bort i samband med Erics-
sons förändringar uppgår till ca 1 200.
Lars Stjernkvist känner till att regeringen nu bere-
der förslagen i en rapport som landshövding Björn
Eriksson fick i uppdrag att utarbeta i samband med att
Ericssons neddragning blev känd. Rapporten innehål-
ler många intressanta förslag till åtgärder för ett lång-
siktigt omstruktureringsarbete och berör många områ-
den. Förutom förslag om reguljära arbetsmarknads-
och näringspolitiska insatser finns förslag om åtgärder
främst inom forsknings- och infrastrukturområdena,
men även inom utbildnings- och kulturområdena.
När Lars Stjernkvist tar upp frågan om ansvaret
vill han föra en principiell diskussion om samarbete
och ansvar mellan den privata och den offentliga
sektorn vid större förändringar i näringslivet.
Den 25 april i år besvarade jag en interpellation
med liknande frågor från Lars Stjernkvist. Även då
gällde en av frågorna växelspelet mellan företagen
och det omkringliggande samhället. Den interpella-
tionen ställdes också mot bakgrund av Ericssons då
planerade neddragningar i Norrköping.
I mitt svar anlade jag ett allmängiltigt perspektiv.
Mot bakgrund av den utveckling av konkurrensen
som äger rum globalt drog jag tre viktiga slutsatser,
som jag gärna upprepar.
För det första: Oavsett vilken strategi ett företag
väljer, anser jag att det, utöver lagstadgade åtaganden,
kvarstår ett moraliskt ansvar för företaget gentemot de
anställda och den bygd som företaget verkar i.
För det andra: Lagstiftning avseende sociala och
arbetsrättsliga förhållanden måste harmoniseras på det
internationella planet. I dag finns det för stora skillna-
der mellan olika länder inom detta område.
För det tredje: I det kunskapsbaserade samhället
tenderar banden mellan näringsliv och samhälle att bli
tätare. Tillväxtmiljön runt ett företag har en avgöran-
de betydelse för såväl företagets konkurrenskraft som
samhällets utveckling. Här tänker jag främst på före-
tagens behov av väl utbildad arbetskraft.
Jag konstaterade också i mitt svar att jag delar
Lars Stjernkvists uppfattning att detta är frågor som är
viktiga att debattera. Men samtidigt varnade jag för
att skapa opinioner för att de stora transnationella
företagen inte skall kunna förändra sin produktions-
struktur i Sverige. Det skulle långsiktigt kunna leda
till mycket negativa resultat för vårt land.
Den alltmer globaliserade ekonomin med ökad
rörlighet på en mängd områden har de facto reducerat
statens inflytande på det ekonomiska området. Det
kan därför inte nog understrykas hur viktigt det är
med framför allt kompetent arbetskraft för att vi skall
kunna hävda oss i den internationella konkurrensen.
Därför satsar regeringen kraftfullt på att höja arbets-
kraftens kompetens. Det är helt enkelt nödvändigt för
att de högteknologiska och avancerade företag som
verkar här i landet skall kunna fortsätta att utvecklas.
Vikten av en dialog mellan företag och samhälle
underströks också. När det gäller Ericsson i Norrkö-
ping förs den och har redan lett till positiva föränd-
ringar jämfört med utgångsläget när beskedet om
neddragning fattades. Jag utgår ifrån att den fortsatta
dialogen leder till att Ericsson bidrar positivt till fler
insatser i Norrköping. Diskussioner förs bl.a. om en
förnyelse och omlokalisering av IMC, Industriellt
Mikroelektroniskt Centrum, med lokalisering i Norr-
köping.
Med hänvisning till tidigare goda resultat av stöd
till småföretag föreslår landshövding Björn Eriksson i
sin rapport mer pengar till länsstyrelsen för småföre-
tagsstöd. Regeringen kommer också att anslå medel
som gör det möjligt att bevilja ytterligare småföre-
tagsstöd. Jag anser också att sådana satsningar är
viktiga för att diversifiera näringslivet och göra sam-
hällen mindre sårbara vid strukturomvandling inom en
näringsgren.
Till sist vill jag påminna om att Norrköping är en
av Sveriges största städer som ligger i en expansiv
region med goda framtidsutsikter. Staden har tidigare
genomfört en framgångsrik omvandling av sitt nä-
ringsliv och kan säkert fortsätta på den vägen. De
nuvarande problemen kan bl.a. därför enligt min be-
dömning i stor utsträckning klaras av, förutom med
hjälp av Ericssons insatser inom ramen för närings-,
utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken.