Fru talman! Många har engagerat sig i frågorna
kring elektriska och magnetiska fält. Den här ohälsan
håller, skulle jag vilja säga, på att utvecklas till ytter-
ligare en ny folksjukdom. Vi känner till symtomen
och vi vet när de uppträder; i vilka omgivningar och
situationer. Men orsakssambanden är forfarande okla-
ra. Det behövs en intensiv forskning som inkluderar
alla tänkbara förklaringsmodeller. Kanske är det just i
helhetssynen, kombinationen av många orsaker, som
lösningen finns. Men vi har ingen aning ännu. Vi vet
ingenting.
Utskottet vill ha en intensifierad forskning samti-
digt som åtgärder sätts in grundade på nuvarande
erfarenheter. Det är bra. Frågan gäller, som det står i
betänkandet, hur forskningen på det här området skall
bedrivas och vilka åtgärder som det är möjligt och
lämpligt att vidta. Utskottsmajoriteten medger att
arbetet skulle kunna bedrivas snabbare, i andra for-
mer, i annan omfattning eller med annan inriktning.
Trots allt är man dock tillfreds med nuvarande insat-
ser.
För några veckor sedan, fru talman, ställde jag en
fråga till Margot Wallström, socialministern. Den
handlade just om behovet av breddning när det gäller
forskningen. Bidragen till den här forskningen har vad
jag har förstått nämligen tenderat att gynna psykolo-
giska förklaringsmodeller till nackdel för exempelvis
det forskningsarbete som bedrivs på Karolinska Insti-
tutets enhet för experimentell dermatologi och som
leds av docent Olle Johansson. Stödet till hans viktiga
forskning har uteblivit. Jag undrar varför. Margot
Wallström höll i sitt svar med om att det är "angeläget
att forskningen inom det här området förstärks så att
vår kunskap kan fördjupas."
Svaret innebär som jag ser det att den internatio-
nellt uppmärksammade forskning som t.ex. Olle Jo-
hansson leder självklart borde ges förutsättningar att
genomföras och fullföljas. Jag vet att ansvaret för de
här bidragen ligger på forskningsråden. Men det finns
anledning att uppmärksamma problemet än en gång
här i kammaren, eftersom vi alla är så intresserade av
att få frågan löst. Vi kanske t.ex. skulle sätta råden
under lupp. De största anslagen när det gäller den här
forskningen kommer faktiskt från de privata fonderna,
t.ex. Cancer- och allergifonden. Det är tur att någon
intresserar sig. Men skall det vara så här? Vem har
ansvaret? Vem har egentligen det nationella ansvaret
för miljöforskningen?
Fru talman! Det känns tungt att vi fortfarande inte
i vårt annars så rappa och tekniskt välutvecklade
samhälle har sett till att funktionshindrade har samma
förutsättningar som andra att förflytta sig och delta i
samhällslivet. Vi är enligt min mening skyldiga de
funktionshindrade och oss själva att uttala målet att
verkligen försöka skapa förutsättningarna för ett sam-
hälle tillgängligt för alla.
Det saknas, trots allt utredande, konkreta förslag
om åtgärder för att påskynda utvecklingen. Vad vän-
tar regeringen på? Den bör snarast återkomma med
förslag om undanröjande av enkelt åtgärdade hinder
för tillgängligheten i offentliga lokaler och på allmän-
na platser. Det är också viktigt att de funktionshindra-
des organisationer och råd får ett klart definierat infly-
tande både i fråga om den övergripande fysiska pla-
neringen och i fråga om det enskilda byggprojektet.
Vi vet ju att det sedan 1995 finns ett färdigt förslag
om komplettering av PBL inom Regeringskansliet.
Det vore väl inte för tidigt att nu i år lägga fram detta
i form av ett lagförslag på riksdagens bord?
Fru talman! I Miljöpartiets motion Bo221 betonas
behovet av en tidsplan för införande av oberoende
miljövärderingsverksamhet när det gäller hus och
andra byggnader. Det handlar om att föra in livscy-
kelperspektivet i byggandet, dvs. om att syna mil-
jöpåverkan från utvinning av råvarorna för tillverk-
ning av byggprodukter till rivning av den uttjänta
byggnaden.
Meningen är alltså att miljövärderingen skall ge en
sammanfattande bedömning av en byggnads totala
miljöpåverkan. På det sättet kan bygg- och fastighets-
branschen konkurrera på någorlunda lika villkor sam-
tidigt som hyresgästen eller köparen får en viktig
konsumentupplysning. Alla har att vinna på ett sådant
utvecklat system för miljöriktigt och hälsosamt boen-
de. För att ge ytterligare incitament till en snabb om-
ställning bör också ett system för s.k. miljöbonus
utredas.
Risken i dag är att olika byggföretag konstruerar
egna värderingssystem som inte är öppna för full
insyn. Det är därför det är så viktigt, särskilt för för-
troendet bland användarna, att ett oberoende organ får
till uppgift att erbjuda miljövärderingar till fastighets-
ägare och andra och att en tidsplan fastläggs för infö-
randet.
I vår motion återkommer vi också till behovet av
uppföljning av en sådan miljövärdering. Detta gör vi
för att höja kraven på kvalitet i byggandet, boendet
och underhållet. Vi vill ha en återkommande besikt-
ning precis som när det gäller exempelvis bilar. Jag
har tidigare föreslagit arbetsnamnet Svensk husprov-
ning AB på ett sådant organ. Det skulle t.ex. vart
femte år göra en besiktning som skulle inkludera
hälso- och miljörelaterade frågor. "Körförbud" kan
innebära att om inte felen omedelbart åtgärdas kan
hyresgästernas hyror tills vidare sättas in på ett låst
konto. I början kan ett sådant här förfarande med en
återkommande besiktning göras på frivillig väg. Men
på längre sikt anser jag att man måste förstärka det
med en lagstiftning.
Fru talman! Till sist vill jag säga några ord om det
ekologiska, hälsosamma byggandet och om byggnads-
lagstiftningen. En nödvändig synvända, som jag
skulle vilja kalla det, när det gäller hur vi skall bygga
nytt och hur vi skall bygga om, gör sig nu gällande i
utredningar, rapporter, betänkanden och beslut. Detta
måste också följas upp i lagstiftningen med revide-
ringar och kompletteringar - det gäller närmast då
BVL, lagen om tekniska egenskapskrav för byggnader
m.m. Det handlar om att i lagstiftningen kunna utläsa
helhetskraven på resurshushållning och på en ekolo-
giskt och hälsomässigt inriktad kretsloppsanpassning.
Tillämpningsföreskrifter är lika viktiga. Därför bör
också regeringen ge Boverket i uppdrag att påbörja en
omarbetning.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationer-
na 2, 3 och 6. Jag kommer också att rösta för Center-
partiets reservation om utökat producentansvar, som
jag inte här hinner gå närmare in på.