Fru talman! "Huden är människans antenn mot
omgivningen. Vad händer med huden som utsätts för
mikrovågor som kan passera stål och betong? Forsk-
ning visar att mikrovågor från mobiltelefoner kan
påverka celler och djur skadligt och öka risken för
cancer. Utbyggnaden av mobiltelefonin och alltmer
elektronisk utrustning i bostäder och på arbetsplatser
innebär att vi alla utsätts för ett gigantiskt fullskaleex-
periment ur hälsosynpunkt. Forskare hävdar att celler
hos människan kan uppfatta saker som vi fortfarande
inte vet. Det finns ett fysikaliskt samband mellan
elektromagnetiska fält och stresshormoner. Barn är
inte lika 'hårdhudade' som vuxna."
Så inleds en Centerinterpellation som är ställd till
socialministern om de människor som drabbats av
elöverkänslighet. Det skall bli intressant att se vad
socialministern kommer att svara på de frågorna, vad
hon tänker vidta för åtgärder och hur hon kommer att
agera för att dessa problem skall tas på allvar i sam-
hället.
Frågan om elöverkänslighet har vi inte i dag mött
för första gången under denna mandatperiod i bo-
stadsutskottet. Den har varit med under hela mandat-
perioden. Händer det inget på detta område inom en
snar framtid kommer vi från Centerpartiet på olika
sätt att ta upp den här frågan igen.
I detta betänkande svarar utskottet på Centerpar-
tiets partimotion. Hela tre sidor är ägnade åt den frå-
gan. Jag skall inte redovisa allt, men jag vill framhålla
att det är positivt att hela utskottet nu har insikten att
det är ett stort problem som det måste göras något åt.
Boverket har fått i uppdrag att se på frågan, och vi
väntar på en slutrapport i mars månad detta år. Den
kommer alltså mycket snart. Rådet för arbetslivs-
forskning har också ett uppdrag som handlar om
forskning kring överkänsligheten.
Jag tycker att det är bra, men jag vill betona det
som är allra viktigast: När det kommer fram åtgärds-
förslag måste det till praktiska tillämpningar som gör
att människor får hjälp och råd med sina allvarliga
problem.
Fru talman! En annan fråga i detta betänkande
handlar om tillgängligheten för funktionshindrade.
Där anser jag att riksdagen klart bör uttala att vårt
samhälle skall vara tillgängligt för alla. Det skulle
vara nyttigt om vi riksdagsledamöter en dag på allvar
skulle ta en runda i våra hemkommuner och se hur det
är möjligt att komma fram rullstolsbunden eller med
en bindel för ögonen, eller kanske båda delarna. Efter
en sådan runda tror jag inte att den här frågan skulle
behandlas som den görs i dag.
Det behövs tillsättas en parlamentarisk utredning
med uppdrag att lägga fram förslag till en lagstiftning
mot diskriminering av funktionshindrade. Varför kan
vi inte få enighet om det? Jag yrkar bifall till reserva-
tion 2 under mom. 3.
Under den föreslagna rundan skulle jag också vilja
rekommendera besök på några skolor och dagis där
våra barn vistas under större delen av sina unga år. Ta
en titt på ventilationsanläggningarna. Kontrollera med
personalen hur det är med allergierna.
Utvecklingen på ventilationsområdet är inte för
god och tar inte tillfullo hänsyn till att människor skall
må bra även inomhus. Jag kan försäkra er att när ni
börjar titta på de frågorna och börjar ställa frågor får
ni tillbaka en mängd brev och samtal. Somliga är
positiva därför att ni tar er tid för dessa frågor. Men
det finns också åsikter från väldigt uppretade personer
som tycker att vi riksdagsledamöter skall ägna oss åt
andra saker.
Jag har i min motion krävt en översyn av gällande
bestämmelser för ventilationsanläggningar. Jag brukar
inte ta till hårda ord mot utskottet, men jag tycker att
det är fegt att inte göra en översyn när vi vet att aller-
gierna ökar bland barn och ungdom.
Vi har också i utskottet fått redovisat för oss vad
det innebär att t.ex. ha en alltför torr luft i vår innemil-
jö. Där frodas bakterierna, och människorna mår
dåligt. Jag säger som Ingrid Burman. Jag hade tänkt
att yrka bifall till även denna reservation, men jag gör
inte det av tidsskäl.
Däremot yrkar jag bifall till motion 11 under
mom. 16. Den motion som Centerpartiet har väckt
handlar om staden, om tätorten. Den är faktiskt för
många av oss vår hembygd. Centerpartiets politik,
med betoning på en bra miljö i ett nära och decentra-
liserat samhälle som skapar trygghet för människor,
har sin plats i staden likaväl som på landsbygden. Det
område i vår motion som besvaras i detta betänkande
handlar om ett ökat producentansvar för byggsektorn
och ett bibehållet offentligt ansvar för övergripande
forskning och utveckling.
Producentansvaret har fått ett genomslag hos
byggbranschen, och intresset för kretsloppsfrågor,
byggmaterialfrågor och återvinning ökar glädjande
nog. Men staten får inte tappa taget. Det måste finnas
ett övergripande ansvar för stadsmiljöns och bostä-
dernas utformning. Det behövs en helhetsbild där
olika aktörer samarbetar. Staten, kommunen och
byggbranschens aktörer måste, tillsammans med det
lokala medborgarinflytande som vi i Centerpartiet vill
se mer utav, samverka så att vi får en verkligt bra
stadsmiljö.
Jag vet att vi inte har städer längre utan enbart
kommuner. Men jag är övertygad om att vi alla fortfa-
rande vet var staden finns. Det är kanske dags att
återuppväcka och använda begreppet stad igen, men
det är en annan fråga, fru talman, som jag återkommer
till en annan gång.
Till sist, fru talman, vill jag bara säga att jag na-
turligtvis står bakom Centerpartiets alla reservationer
i detta betänkande.