Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Egenskapskrav på byggnader

DAG ERICSON (s), 2001-04-25 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till

förslaget i bostadsutskottets betänkandet nr 8, Egen-

skapskrav på byggnader. Samtidigt vill jag passa på

att avstyrka alla motioner och reservationer.

Jag vill också tala om att jag inte kommer att

kommentera alla punkter, alla reservationer och alla

motioner, för det skulle ta för lång tid. Vi kanske kan

ta det lite senare i debatten.

Fru talman! Bostaden är en social rättighet för alla

människor. Den har en grundläggande uppgift för att

vi som samhällsmedborgare ska kunna fungera och

trivas på ett bra och värdigt sätt. Vi tillbringar en stor

del av livet i bostaden, och vårt sociala och mänskliga

liv utgår därifrån. Det är därför viktigt att vi kan er-

bjuda alla en god bostad.

Ofta förknippar vi bostaden enbart med ett skal,

men i våra krav för en god bostad finns det mycket

mer. Jag ska ta några exempel.

Vi ska kunna känna trygghet i vår bostad.

Vi ska kunna känna avskildhet och inte behöva

utsättas för buller och störningar.

Vi ska inte heller känna rädsla för att vistas i vår

närmiljö.

Vi ska känna stolthet när vi får hem på besök våra

släktingar och vänner.

Och sist men inte minst ska vi känna oss säkra på

att den bostad som vi bor i inte skadar oss genom att

vi utsätts för farliga ämnen som kan orsaka allergier

och andra faror som el- och brandskador.

Fru talman! Jag ska redovisa huvudpunkterna i

betänkandet och börjar med avsnittet om ekologiskt

anpassat byggande. I motion Bo223 tar man upp

frågan om ekologiskt byggande. Utskottet delar mo-

tionärens uppfattning att vi ska fortsätta med byggan-

de i ekologisk riktning, vilket utskottet vid flera till-

fällen har sagt. Bl.a. har detta gjort att ett omfattande

arbete med ekologisk omställning av bygg- och bo-

stadssektorn har inletts. Där har Boverket tidigare

bedrivit ett omfattande utrednings- och utvecklings-

arbete och håller fortfarande på med det.

Eftersom bidrag redan i dagens läge kan lämnas

för merkostnader i samband med ekologiskt byggan-

de vid ny- och tillbyggnader av hyres- och bostads-

rättshus i sammanhållande bostadsområden, finns det

ingen anledning enligt utskottets mening att bifalla

motionen. Även reservation 1 avstyrks därmed.

I motion MJ711 tas frågan upp om försiktighets-

princip vid användande av byggmaterial. Utskottet

anser att det naturligtvis är ett samhällsintresse att

inte nya, osunda bostadsmiljöer skapas men anser

samtidigt att ansvaret för byggverksamheten ska falla

på byggherre och byggare. Det är inte samhället som i

detalj ska överta det ansvaret och friskriva byggherre

och byggare från det ansvar som ska ligga på dem.

I denna fråga har regeringen gett statliga myndig-

heter som själva har uppgifter som byggherre att

tillsammans bilda ett byggbranschens kvalitetsråd,

där avsikten är att alla aktörer ska ingå i rådet. Syftet

är att skynda på kvalitetsarbetet på både byggandet

och förvaltningen av byggnader. En annan uppgift för

rådet är att utforma regler så att inga oprövade bygg-

nadsmaterial används. Med detta finner vi att motio-

nen till stor del är uppfylld och avstyrks därmed mo-

tionen, liksom reservation 2.

I motion Bo513 tas frågan upp om lagstiftning

kring kretsloppslösningar som krav vid byggande.

Sådana krav har ställts tidigare, och då har utskottet

hänvisat till att ett omfattande arbete pågår för att

åstadkomma en kretsloppsanpassning av byggsek-

torn. Eftersom dessa frågor regleras i miljöbalken och

ett arbete pågår avstyrks även denna motion och där-

med också reservation 3.

När det gäller energianvändning i bostäder finns

det två motioner, dels om direktverkande elvärme,

dels om åtgärdande av tvåglasfönster. I motion Bo513

vill man ta bort möjligheten att en- och tvåbostads-

fastigheter får förses med eluppvärmningssystem för

direktverkande el om byggnaden har särskilt goda

egenskaper när det gäller energihushållning, dvs. att

den är oerhört väl isolerad. Detta gäller dock inte

fritidshus.

Rent generellt ska en- och tvåbostadshus, som i

huvudsak ska värmas med el eller naturgas, ha en

planlösning som gör det möjligt att ha en uppvärm-

ning på ett annat sätt och att omläggning kan under-

lättas. Skälet till dessa restriktiviteter med direktver-

kande el är krav på att behovet av elkraft sak minska

och att den el som finns ska användas till annat än

uppvärmning.

Enligt uppgifter som vi har är det väldigt få di-

rektverkande elvärmesystem som installeras i dag

som inte också kan konverteras till andra system.

Miljövårdskommittén föreslår som ett delmål att

endast fritidshus får förses med direktverkande el

med start år 2005. Regeringen har aviserat en propo-

sition om miljömålen, varför det finns skäl att dels

avvakta regeringens ställningstagande, dels avstyrka

motionen och även reservation 7.

Motion Bo205 berör åtgärdande av tvåglasfönster.

Vi ska försöka hitta att system att få in någon form av

tredje glas. Motionärerna vill genom dels en större

informationsinsats, dels någon form av ekonomisk

stimulans uppnå en minskning av energiförbrukning-

en i bostäder och lokaler. Utskottet anser naturligtvis

att det är mycket bra med ökad information i denna

fråga men är inte berett att tillskjuta ekonomisk sti-

mulans, varför motionen därmed avstyrks.

Det har varit mycken diskussion om barnsäker-

hetskrav i våra bostäder. Där har lagts tre motioner.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen haft uppe denna

fråga och har även gjort tillkännagivande och därvid

särskilt påvisat behovet av informationsinsatser dels

vad gäller befintlig lagstiftning, dels om vad som

kunde åstadkommas med enkla medel på frivillig väg.

Motionärerna önskar en översyn och ändring av

bygglagstiftningen vad gäller barnsäkerhetskraven i

äldre hus, dvs. hus byggda före 1973 eller ombyggda

före 1976. Motionären önskar även att information

och forskning ska uppmärksammas mer.

Utskottet har, som sagts tidigare, uttalat sig om in-

formationsinsatser men när det gäller krav på änd-

ringar av bygglagstiftningen ansett att ett ställnings-

tagande från regeringens sida bör avvaktas. Eftersom

regeringen hela tiden uppmärksammat dessa frågor

och arbetar med dem finns det inget skäl att agera

från utskottets sida, varför motionen avstyrks, även

om vi delar uppfattningen att detta är en viktig fråga.

Även reservation 10 avstyrks.

I en motion krävs en lagstiftning som säger att alla

hushåll måste ha minst en brandvarnare per vånings-

plan och som ska träda i kraft år 2002. Naturligtvis

instämmer utskottet i att det är viktigt att förebygga

bränder i vårt bostadsbestånd. I dag finns en lagstift-

ning som säger att nybyggda bostäder ska förses med

brandvarnare, men det är även viktigt att fortsätta

arbetet med uppmaning till fastighetsägare att i det

befintliga beståndet installera varnare. Utskottet är

dock tveksamt om det är lämpligt eller nödvändigt att

i lag införa krav på befintliga fastigheter, eftersom det

redan nu pågår ett arbete med insatser från myndig-

heter och försäkringsbolag. I flera kommuner, bl.a.

Stockholm, Malmö och Visby, finns redan i dag krav

på brandvarnare, och flera är på gång. Flera bostads-

bolag har redan tagit beslut om att förse alla sina

fastigheter med brandvarnare. Skulle det bli ett lag-

krav ser man från utskottets sida problem med kon-

troll av installation, av hur batterierna ska skötas osv.

Vi tror att det är bättre att det sker på frivillig väg, att

alla känner att det är viktigt, att det inte kommer

några krav uppifrån.

Utskottet ser mycket positivt på att initiativ tas för

att öka användningen av brandvarnare men anser att

ett tillkännagivande inte är nödvändigt. Motionen

avstyrks därmed, liksom reservation 11.

Det har även ställts krav på jordfelsbrytare. Lik-

som i förra frågan delar utskottet och motionären den

rent principiella synpunkten att jordfelsbrytare är bra

och att så många som möjligt ska installeras. I detta

fall kommer dock vissa ekonomiska och installa-

tionstekniska frågor in. Vid nybyggnad och ombygg-

nad av befintliga gruppcentraler är det redan krav på

att installera jordfelsbrytare, men när det gäller äldre

bestånd finns inte detta. I stället för lagkrav vill ut-

skottet peka på att det finns billiga flyttbara jordfels-

brytare som kan användas för att skydda delar av

anläggningen i väntan på att den rätta tidpunkten för

att installera en komplett jordfelsbrytare. Utskottet är

således inte i dagsläget berett att stödja ett krav på

installation av jordfelsbrytare i alla befintliga bygg-

nader och avstyrker därmed motionen.

Ja, det här var mycket tekniska frågor, men därför

inte mindre viktiga för oss alla.

Med detta vill jag än en gång tillstyrka utskottets

förslag i dess helhet och yrka avslag på samtliga

reservationer.

Debatten

Hämtad sida: 28

28 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

DAG ERICSON (s): Egenskapskrav på byggnader (2001-04-25) — PRESS0