Fru talman! I dag talas det mycket om det ekolo-
giskt hållbara samhället och om ekologiska kretslopp-
stillämpningar. Men när det närmar sig en konkretion
av dessa begrepp blir det genast värre. Statsministern
har använt begreppet i sin regeringsdeklaration, och
enligt den kommande miljömålspropositionen ska vi i
Sverige inom en 20-årsperiod åstadkomma något som
liknar ett ekologiskt hållbart samhälle. Vi ska uppnå
mätbara miljökvalitetsmål inom 15 områden. Ett av
de målen gäller den byggda miljön.
Man kan då fråga sig om det går att uppnå ett
ekologiskt hållbart samhälle när det gäller den bygg-
da miljön. Svaret är nog nej, men det går att göra
mycket för att minimera de skadliga verkningar som
den byggda miljön för med sig.
I ett internationellt perspektiv är det här nödvän-
diga krav för detta jordklots överlevnad om vi samti-
digt vill uppnå en ekologisk hållbar fördelning av
jordens resurser. Den rika världens konsumtion av
jordens resurser kräver fyra jordklot till om hela värl-
dens befolkning ska ha samma möjligheter som vi
har. Det går naturligtvis att sätta stort hopp till teknisk
utveckling, men det krävs också ett revolutionärt
grönt tänkande och ett systematiskt åtgärdande av fel
och brister i den byggda miljön. Vi som bor i Sverige
och tillhör den rika världen måste naturligtvis föregå
med gott exempel och göra det vi kan på både kort
och lång sikt.
I det betänkande som nu ska behandlas har Väns-
terpartiet tre reservationer. Där finns exempel på
nödvändiga förändringar av regelsystemet och lag-
stiftningen för att man på sikt ska nå miljökvalitets-
målen för den byggda miljön.
I lagen om tekniska egenskapskrav på byggnads-
verk finns inte begreppet ekologisk kretslopp-
stillämpning med. Hur ska då planerare och byggare
veta vad man har att rätta sig efter när det gäller dessa
frågor? Vilka råd och anvisningar finns att tillgå? Det
är naturligtvis magert, och i stället för att samhället
tar ett ansvar och ställer kraven blir det här en affärsi-
dé för byggentreprenörer som rätt ofta misslyckas.
Det mest kända exemplet på senare år är Hammarby
Sjöstad som skulle bli en föregångare på miljöområ-
det och i stället blev en stor skandal med fukt- och
mögelproblem för redan inflyttade bostadsrättsköpa-
re.
Miljöbalken ger en fingervisning om att det som
byggs ska vara ekologiskt hållbart, vilket klart och
tydligt framgår av balkens 2 kap. 4 och 5 §§. Begrep-
pet är dock otydligt och måste naturligtvis följas upp i
den lagstiftning som gäller byggprocessen och i de
författningsbestämmelser som gäller byggnadsverk
och byggnadsprodukter. Lagen om tekniska egen-
skapskrav bör kompletteras med ett tionde egenskap-
skrav, nämligen ett krav på tillämpning av ekologiskt
hållbara kretsloppslösningar i sin helhet. En sådan
lagstiftningsparagraf kan naturligtvis inte vara hel-
täckande från början utan bör kompletteras och änd-
ras allteftersom nya kunskaper och nya krav kan
tillföras. Begreppet måste konkretiseras, och det finns
ingen anledning att vänta längre med detta. Utskottets
avslagsmotivering är minst sagt lam och intetsägande.
Utskottet hänvisar till skrivningarna i miljöbalken,
men de ger ingen vägledning i byggprocessen, och
byggtekniska frågor ska ju hanteras där. Det är bara
allmänna råd och anvisningar. Nej, ni måste nog
bättra på argumenten, socialdemokrater! Eller vill ni
inte vara med på båten när det gäller att försöka upp-
fylla miljökvalitetsmålen för den byggda miljön fram
till 2020?
Ett annat grundläggande krav är att få till stånd en
miljö- och energideklaration av bostäder. Det är ett
krav som nu verkar dras i långbänk, ungefär som
kravet på tillgänglighet för funktionshindrade i den
byggda miljön gjorde. Redan 1995 gjorde riksdagen
på bostadsutskottets förslag ett tillkännagivande till
regeringen om att ett system för kvalitetsdeklaration
av bostäder bör utvecklas och komma i praktiskt bruk
så snart som möjligt. Det har alltså gått sex år sedan
dess. Socialdemokrater! Det är väl ändå inte att be-
trakta som särskilt snabbt agerat med tanke på de
resultat som uppnåtts hittills.
Försöksverksamhet i all ära, men det är naturligt-
vis en lagstiftning som behövs, och den ska vi inte
behöva vänta längre på. Det finns snart varudeklara-
tioner på det mesta i konsumtionsväg men inte på en
så betydelsefull produkt som en bostad. En miljö- och
energideklaration är viktig ur flera aspekter. Den
sätter press på byggherrarna vid nyproduktion att
använda bästa möjliga material och att bygga energi-
snålt. Det ger goda förutsättningar att bättre ta till
vara använt byggmaterial vid ombyggnationer. Det
ger också bättre möjligheter att bedöma livslängden
och driftskostnaderna på bostaden utifrån de bygg-
material som finns.
Nu är det väl dags att sätta ett datum för när en
energi- och miljödeklaration av bostäder ska kunna
användas i praktiken!
Det tredje förslaget för en ekologiskt hållbar
byggd miljö är kravet på förbud mot direktverkande
el som uppvärmningskälla i en- och tvåbostadshus.
Det finns alternativa lösningar. Detta är också nöd-
vändigt att genomföra med tanke på dels den ener-
giomställning som ska genomföras i landet, dels att
det är direkt olämpligt att använda en förädlad energi-
råvara till en lågproduktiv produkt som uppvärmning.
Alltför många egnahemsägare och bostadsrättsin-
nehavare sitter fast i ett beroende av direktel. Dess-
utom är det dyrt att ställa om till andra uppvärm-
ningsformer. Ca 40 % av all elenergi i landet används
till att värma upp bostäder och lokaler - ett dyrt och
slösaktigt sätt att använda elenergi på som bör fasas
ut.
Utskottet vill inte ifrågasätta att detta är ett rimligt
krav men vill se frågan i ett större sammanhang och
hänvisar till en kommande miljömålsproposition
under våren. Vad jag har erfarit kommer inte denna
fråga att vara föremål för denna proposition. Detta är
ju en enskild fråga, och tycker man att vi bör förbjuda
direktverkande el vid nyproduktion och större om-
byggnader kan man göra detta utan att hänvisa till
andra beslut. Socialdemokrater! Det är bara att slå
till! Förslaget finns här och nu.
Till sist vill jag ta upp en fråga som berör barnen
och deras säkerhet i boendet. Den byggda miljön ska
ju inte bara vara ekologiskt hållbar utan även socialt
hållbar. Barnolyckor där oskyldiga barn faller från
fönster och balkonger, ibland med dödlig utgång,
därför att det saknas säkerhetsanordningar som för-
hindrar detta måste elimineras. De flesta olyckorna
sker i miljonprogramsområdena, i hus byggda före
1973, vilket Barnombudsmannen påpekar gång på
gång i sina årliga rapporter till regeringen. Oskyldiga
barn drabbas, särskilt barn i miljonprogramsområde-
na. Alltså är detta även ett klassbetingat problem.
Problemen är väl kända. Boverket föreslog redan
1993 att detta skulle ändras så att samma regler för
barnsäkerheten som gäller i bostäder byggda efter
1973 skulle gälla även i bostäder byggda före 1973.
Hur länge ska moderater och socialdemokrater brom-
sa detta krav? Bryr ni er inte om barnens säkerhet?
Fem partier står enade i frågan. Från Vänsterpartiets
sida kommer vi oförtrutet att kämpa vidare för denna
självklara lagstiftning.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reserva-
tionerna 5 och 7. Jag står naturligtvis bakom våra
övriga reservationer också.