Egenskapskrav på byggnader

Fru talman! "Ett hållbart samhälle" har blivit ett

modeuttryck. För att möjliggöra detta krävs mycket

av praktisk handling. Jag kommer här att koncentrera

mig till byggd miljö, trots att vi också har reservatio-

ner om äldreboende och barnsäkerhet.

Sambanden mellan innemiljö och hälsa är komp-

lexa. De flesta tillbringar 85-90 % av sin tid inom-

hus. Livsstilsfaktorer har lett till att immunförsvaret

blivit känsligare för förändringar i innemiljön. Länder

i väst har högre frekvens av allergiska sjukdomar än

länder i tredje världen och forna östblocket. Stadsbor

är i allmänhet mer utsatta än befolkningen på lands-

bygden. Allergiska reaktioner ökar kontinuerligt hos

barn och ungdomar. Nya allergiska reaktioner påvisas

även högre upp i åldrarna. Personer födda efter 1970

löper högre risk att bli allergiker än vad äldre gör.

Forskningen kring konsekvenserna av boendet i

de moderna bostäderna måste intensifieras. Folkhäl-

soarbete och Agenda 21 måste integreras för att

minska förekomsten allergibesvär som kan leda till

astma.

Kristdemokraterna har egentligen valt att i princip

inte öronmärka medel utan låta kommunpolitiker

själva avgöra var pengarna ska användas, detta efter-

som vi tror på det kommunala självstyret. Därför har

vi i årets budget 3,5 miljarder mer till kommuner och

landsting än vad regeringen har. Just vad gäller aller-

giproblemen har vi dock sett en anledning att märka

50 miljoner just för att marknadsföra och bidra till

allergisanering särskilt i förskolor och skolor.

Vi har länge lyft fram att byggforskningen kring

allergi och överkänslighet måste intensifieras. En

nationell handlingsplan för förstärkt förebyggande av

allergier och astma bör utredas. De nordiska länderna

har här varit föregångare. Nu är det så sakteliga på

gång i vårt land, men för att göra en extra markering

bör riksdagen i ett tillkännagivande begära att rege-

ringen så snart som möjligt återkommer med förslag

om ett nationellt handlingsprogram med den inrikt-

ning som vi föreslagit. Jag instämmer i vad Owe

Hellberg sade: Det tar alldeles för lång tid för social-

demokraterna att komma i gång med det här arbetet.

Jag yrkar därför bifall till reservation 4 under punkt 4.

Jag står givetvis bakom alla våra reservationer men

väljer reservation 4 för att vinna tid.

Fru talman! Det ekonomiskt kärva läge många

kommuner befinner sig i får inte gå ut över barns och

ungdomars hälsa. Skolor med fukt, torr luft och ke-

miska emissioner är i dag alltför vanliga. Lokaler som

kommunerna nyttjar måste byggas, inredas och un-

derhållas så att ingen blir sjuk eller får symtom till

följd av brister i inomhusmiljön. Val av inredning

måste ske med tanke på allergibesvär och överkäns-

lighet.

År 1990, alltså för mer än tio år sedan, kom ar-

betsmiljölagen att omfatta även alla elever från års-

kurs 1 och uppåt. De är alltså i lagens mening jäm-

ställda med arbetstagare. Enligt lagen ska luft-, ljud-

och ljusförhållanden och övriga arbetshygieniska

förhållanden i en arbetslokal vara tillfredsställande.

Den faktiska och konstaterade ojämlikheten mel-

lan barns och vuxnas arbetsplatser tenderar att bli en

generationsfråga. I en studie av Arbetarskyddsstyrel-

sen som gjordes redan 1992 konstaterades att det är

stor skillnad mellan barns och vuxnas arbetsmiljöer.

Dålig hälsostandard påvisades för 10 % av kon-

torsmiljöerna, 40 % av förskolemiljöerna och 50 %

av skolorna. Studien följdes upp år 1993 och 1997. Vi

har inte kommit så mycket längre. Den stress som

Skolverket i veckan påtalat att elever upplever - i

våra medier kommenteras nu dagligen vad vi ska göra

åt att eleverna i skolan upplever stress - har också sin

grund i trånga lokaler och dålig innemiljö. Jag anser

att varje undervisningslokal ska kvalitetsdeklareras.

Våra barns och ungdomars miljö måste upprioriteras.

Detta visar också Sveriges Provnings- och Forsk-

ningsinstituts skadeutredningar i förskolor och skolor.

Här finns uppgifter om slarvigt uppförda byggnader

med dåligt underhåll och dålig skötsel. Man har un-

dersökt 220 olika skolbyggnader. Främst handlar det

om dålig ventilation och fuktskador. Många dåliga

innemiljöer kunde ha undvikits om den kunskap som

finns i byggbranschen bättre tagits till vara. Institutet

påpekar också att kontrollen av skolbyggnader är för

dålig.

Det behövs fortfarande utbildning av skolpersonal

för att öka förståelsen för och kunskapen om allergi-

besvär och astma. Föräldrautbildning via barna-

vårdscentralerna och i övrigt information till föräldrar

är också angeläget. Skolhälsovården måste ges förut-

sättningar att identifiera och hjälpa till att förebygga

allergirisker i barnens arbetsmiljö.

Har detta med egenskapskrav på byggnader att

göra? Javisst, det har det. Det är ju kunskapen och

informationen om byggnaderna och deras egenskaper

som gör att det kommer att bli bättre. Man kommer

att rätta till felaktigheter, och det kommer att bli bätt-

re kvalitetsdeklarationer.

Fru talman! Det är faktiskt så i vårt land att märk-

ning och innehållsdeklaration av allergiframkallande

ämnen i livsmedel fungerar rätt väl. Det finns en

frivillig överenskommelse som innebär att allergener

i livsmedel även fortsättningsvis kommer att deklare-

ras. Den har slutits mellan Livsmedelsverket och

livsmedelsbranschen. Lika självklart borde bostäder

kvalitetsdeklareras.

Owe Hellberg tog i sitt anförande upp mögel-

problemen i Hammarby Sjöstad. De har på sista tiden

rönt stor uppmärksamhet. Det visar att åtgärderna

måste sättas in i ett tidigt skede. Vårt effektiva sam-

hälle gör att också bostäder och byggnation stressas.

Fukten byggs in redan vid nybyggnationen. Detta

leder till ohälsoproblem.

Jag skulle klart vilja uppmana regeringen att ta tag

i denna fråga. Talesman för socialdemokraterna i dag

är Dag Ericson, tyckte jag att jag såg på talarlistan.

Skriv in ett kapitel i det nationella handlingspro-

grammet om att bostäder inte får stressas. Medan

människor blir utbrända blir stressade bostäder mög-

liga. Inse att tid är pengar. Det kostar jättesummor för

Skanska att åtgärda Hammarby Sjöstad. Det är inte

bara ombyggnadskostnader, utan kostnader för att

bibehålla fortsatt förtroende.

Dag Ericson! En ordentlig översyn över plan- och

bygglagen behöver också göras. Det handlar om

byggherrens ansvar, kontrollplan och slutbevis samt

kvalitetsansvarigas arbetsuppgifter. Se över hur regel-

systemet verkligen ser ut! På vilken nivå är kraven i

realiteten lagda? Hur fungerar tillsyn och kontroll?

Detta är viktigt och allvarligt och en verklig folkhäl-

sofråga.

Fru talman! För att kvalitetssäkra inomhusmiljön

krävs kunskap om vilka faktorer och vilka halter av

luftföroreningar som kan förekomma i rumsluft och

uteluft samt vilken påverkan de har på miljön. Olika

boendevanor, rökning, husdjur, möbler, hushållske-

mikalier m.m., kan också påverka rumsluften. Det

gäller att hålla isär vad det är som påverkar. Husets

byggnads- och inredningsmaterial kan bidra med

emissioner.

Mätning och kvantifiering kan göras på olika sätt.

Det finns ett stort behov av enkla instrument och

jämförbara mätmetoder för luftföroreningar för att

kunna säkerställa en god innemiljö. Drift och skötsel

av anläggningar samt utbildning av driftpersonal får

inte förglömmas.

Här spelar den tvärvetenskapliga forskningen en

stor roll. Forskningsprojektet Det sunda huset måste

också fortsätta och ges resurser för att man ska kunna

komma vidare, så att inte byggforskningen drunknar i

det större sammanhanget, i miljöforskningen, som i

sig är mycket viktig. Men vi måste framhålla detta,

och vårt betänkande handlar om egenskapskrav på

byggnader.

Fru talman! För att kvalitetssäkra innemiljön

krävs alltså kunskap. Riksförbundet mot Sjuka Hus

har gått ut med tre systemkrav som ska gälla för in-

nemiljö:

1. Byggprodukter får inte innehålla cancerfram-

kallande ämnen som kan frigöras om produkten

utsätts för fukt eller oönskad temperatur.

2. Byggprodukter får inte innehålla ämnen som är

klassade som allergiframkallande och som kan

frigöras om produkten utsätts för fukt eller

oönskad temperatur.

3. Leverantörer ska garantera att deras byggpro-

dukter inte avger något av nämnda ämnen i

kombination med andra normalt ingående

byggprodukter.

Kristdemokraterna har framhållit dessa krav. Det

tredje kravet är också avhängigt den information

leverantören har tillgänglig genom forskning och

upplysning.

Fru talman! Jag ska avsluta med att säga att expe-

rimentbyggandet kan ge en positiv hävstångseffekt

för hälsa, miljö och samhällsekonomi. Ett exempel

påvisade Bomässan i Umeå 1987 när det gäller ska-

desäkert byggande. Staten bör stödja särskilda projekt

som kan fungera som utvecklings- och demonstra-

tionsprojekt för mer miljöanpassade tekniker för

framtida bostadsproduktion. Det har blivit för lite

experimentbyggande. Det säger man också inom

forskningen. Man har inte resurser till detta. Men det

betyder väldigt mycket.

En annan del som måste studeras vidare är den

roll ventilationen spelar för uppkomsten av innemil-

jöproblem. Det har vi inte tagit med så mycket om i

just det här betänkandet. Men det är mycket viktigt att

vi tittar närmare på det och att vi också arbetar mot en

förnybar energi- och elproduktion som får ekonomis-

ka incitament för att vi långsiktigt ska kunna stå för

en växande andel av Sveriges energiförsörjning.

Jag skulle givetvis, fru talman, vilja säga väldigt

mycket om barnsäkerheten. Den är oerhört viktig. Jag

skulle kunna utveckla vad vi vill när det gäller

byggregler för äldreboende, för att kunna hitta olika

mellanboendeformer. Men jag har, som jag sade, valt

att koncentrera mig på reservation nr 4.