Fru talman! Jag tänkte börja med att yrka bifall till reservationerna 5, 6 och 9. Naturvården är en väldigt högt prioriterad fråga för Miljöpartiet, inte bara för den här riksdagsgruppen utan också för de riksdagsgrupper vi har haft tidigare. Det är därför vi alltid har satsat så mycket på att lägga pengar på biologisk mångfald. Därför satsar Sverige mycket mer på biologisk mångfald nu än innan vi inledde ett budgetsamarbete med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Varför är då biologisk mångfald så viktigt? Dels handlar det om ett ansvar för kommande generationer, att vi inte har rätt att utrota arter och biotoper som sedan aldrig går att återställa, dels handlar det om att det kan vara till nytta för mänskligheten i framtiden. Men det finns också en etisk aspekt, nämligen att andra arter har rätt att finnas för sin egen skull.
I det sammanhanget ska man också ta upp kultur och historia. En del marker ska inte bara skyddas utan de behöver också hävdas. För att få förståelse för tidigare brukningsmetoder och för att bevara en biologisk mångfald bör man bevara naturtyper som är typiska för olika tidsepoker.
Cecilia Widegren och Jan Andersson tog upp reservatsbildning och sade att man framför allt bör bilda reservat på statlig mark. Men varför då? Det blir lite konstigt, för då blir det reservatsbildning för reservatsbildningens egen skull. Självklart är det naturvärdena som måste avgöra var man lägger reservaten. Lika självklart är det att markägarna ska få ersättning, antingen i form av pengar eller också i form av mark.
En del talare tog upp möjligheten med naturvårdsavtal. Det är en möjlighet som man skulle kunna använda sig av mer. Det finns ingenting som säger att staten måste äga naturreservat. Så är det däremot med nationalparker. Jag håller inte med Cecilia Widegren om att det räcker att jobba med så kortsiktiga avtal som på fem-tio år. Det bör vara längre naturvårdsavtal där man kan baka in produktionsförluster men också pengar för själva skötseln av marken, hävden, i de fall det behövs.
Under resten av mandatperioden kommer vi att fortsätta att driva på för pengar till biologisk mångfald. I höstens budgetproposition har vi också en skrivning som visar på att Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet tänker lägga mer pengar på biologisk mångfald och att myndigheterna redan nu bör planera för ökade insatser, så att de verkligen hinner bli av.
Jag vill också ta upp frågan om marina reservat, på den korta tid som står till förfogande. Jag tyckte att Kjell-Erik Karlsson sade något väldigt klokt, att man lätt missar naturvärdena i havet på grund av att man inte ser dem på samma sätt som på land.
Egentligen har det fattats rätt bra beslut i Sverige när det gäller marina reservat. Men det går ofta väldigt trögt, kanske för att de naturvärdena glöms bort och kanske för att det ibland finns motstånd från markägare som tror att man inte får hålla på med någon typ av brukande över huvud taget bara för att det är fråga om reservatsbildning. I själva verket är det så att de regler som finns för reservat kan se väldigt olika ut.
Vi tyckte att frågan om marina reservat var så viktig så vi lyfte upp den i samband med förhandlingarna om budgeten. I den överenskommelse som vi har med Socialdemokraterna och Vänstern är vi överens om att vi gemensamt kommer att se till att marina reservat verkligen tillskapas under mandatperioden, så att det inte bara blir beslut på papperet.
Eftersom tiden är kort och vi hade tänkt oss en talare till från Miljöpartiet avstår jag från att ta upp de andra frågorna i våra reservationer. Vi står bakom alla reservationer som det står Miljöpartiet på i betänkandet, men jag nöjer mig med att yrka bifall till reservationerna 5, 6 och 9.