Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till den borgerliga alliansens reservation nr 1 om internationell terrorism. Den går ut på att utöka underrättelsesamarbetet mellan länder, stärka svenska myndigheters kompetens på fältet, involvera försvaret i kampen mot terrorism och att Sverige fullt ut måste delta i Proliferation Security Initiative.
Jag vill också yrka bifall till reservation nr 3 från Folkpartiet liberalerna om att Sverige ska utbilda irakiska soldater och tillsammans med USA och andra länder skapa en gemensam demokratiplan för Mellanöstern.
Det är rusningstrafik mitt i Tokyos tunnelbana den 20 mars 1995. Överraskande sprider sig en söt doft av sarin. Paniken sprider sig. Tolv människor dör av gasen, och över 1 000 individer skadas. Den japanska domedagssekten Aum Shinrikyo har slagit till igen.
Det är en vacker junikväll år 2001. Hundratals förväntansfulla ungdomar, många med rysk bakgrund, står i diskotekskön i israeliska Tel Aviv. Plötsligt smäller det. Allt svartnar. Över 20 ungdomar mister livet i sprängdådet. Hamas visar åter sitt sanna ansikte.
Klockan är 8.46.40 på morgonen. Tusentals personer har satt sig till rätta vid sina skrivbord för att börja dagens arbete. Pang! Plötsligt hörs en smäll denna dag den 11 september 2001 när American Airlines
flight
11 kraschar rakt in i World Trade Centers norra torn. 2 986 människor dödas i attackerna iscensatta av Usama bin Ladins terrornätverk al-Qaida.
Även Sverige och svenskar drabbas av terrorattacker världen över. I november dödades två svenska soldater av en fjärrutlöst bomb i Afghanistan. I december upptäckte Säpo en bomb på svensk mark i en vallokal i Kista. Det var en påstådd al-Qaidacell som med en brandbomb ville attackera det irakiska valet.
Fru talman! Terrorismen har många ansikten, skepnader och namn. Hamas, Baader-Meinhofligan, IRA, ETA, PFLP, al-Qaida eller för den delen alla de regimer i världen som stöder terrorismen finansiellt, som religiösa och grymma fundamentaliststater som Iran och Saudi-Arabien eller militärdiktaturens brutala Syrien.
Den nationella terrorismen uppstår oftast på grund av sociala och politiska konflikter, och den verkar inom nationella gränser. Men det finns också internationell terrorism vars aktioner även riktar sig mot platser utanför de nationella gränserna för att orsaka skada som gynnar den egna gruppens intressen. Det finns för den delen även statsterrorism då en stats regering arrangerar terroristdåd eller stöder terroristgrupper verksamma mot det egna landets befolkning eller andra länders befolkningar.
Men trots olika syften och skepnader har terrorismen samtidigt en gemensam nämnare, och det är oskyldiga civila offer - barn, kvinnor och män vilkas livsdrömmar och framtid krossas brutalt i fundamentalismens namn.
Terrorismen som fenomen, vilket Ewa Björling tidigare påpekade, är väldigt komplex, komplicerad och konjunkturstyrd. Det finns inte vare sig enkla lösningar eller förklaringar.
Att enkom skylla terrorismen på fattigdom är okunnigt när väldigt många självmordsbombare och hjärnorna bakom dåden kommer från den övre medelklassen.
Om det vore så skulle världens allra fattigaste individer från regioner i södra Afrika vara den bästa grogrunden för terrorism, men så är inte fallet.
Däremot är fattigdomsbekämpning och demokratikamp en central del av Folkpartiets utrikespolitik på fältet. Vi tycker att demokrati måste vara huvudmål för biståndspolitiken, och vi tycker att man ska skapa en massiv demokratiplan för bland annat Mellanöstern.
Vi vill vara tydliga med att inte en enda svensk biståndskrona någonsin får gå till organisationer som är terrorstämplade.
Vi tycker att det är viktigt att man bygger en ny världsordning där demokrati, mänskliga rättigheter, frihandel och utvecklingsmöjligheter går hand i hand i kampen mot terrorism.
Att tro att terrorismen mest rör andra länder och att Sverige fortfarande är en Sörgårdsidyll är också väldigt naivt.
Säkerhetspolitiken har i dag en helt annan innebörd än under det kalla kriget, då det militära hotet stod i fokus. I dag är terrorismen det största hotet mot mänskligheten, då massförstörelsevapen i händerna på en terroristorganisation kan skapa oöverskådlig förstörelse och ond bråd död.
Sverige är inte längre någon skyddad verkstad. Som internationalister har vi också en moralisk skyldighet att ingripa.
Därför måste framtidens säkerhetspolitik rikta in sig på att arbeta förebyggande mot terrorn, vilket innebär en bred agenda för ökad säkerhet.
Jag tycker att man ska nämna massförestörelsevapen, kemiska och biologiska vapen men också regionala konflikter och globala epidemier. De utgör hot mot såväl u-länder som i-länder, och de måste också ingå som delar i ett vidare säkerhetsbegrepp.
Men framför allt är det mycket blåögt att tro att terrorbekämpande är någon annans ansvar. I denna kammare har vi exempelvis haft delade meningar om huruvida Irakkriget var moraliskt riktigt eller inte. Men det som förvånar mig är att så många av er som motsatte sig Irakkriget ändå inte nu fullt ut vill hjälpa till att bygga upp den irakiska staten genom att exempelvis utbilda irakiska soldater.
Oavsett vilken åsikt vi har haft i den svenska riksdagen i själva krigsfrågan, borde vi alla tänka på att konstruktivt se till att bygga upp Irak som en självständig nation igen där man kan säkra och garantera de mänskliga rättigheterna för sina invånare.
USA vann kriget men inte freden. Ju tidigare den nya irakiska statsbildningen kan ta ansvar för sitt eget land, desto tidigare kan också USA, Storbritannien och andra allierade lämna landet. Ni som var mot kriget borde se att det är i ert eget intresse att man faktiskt ser till att bygga upp och stötta den nya irakiska nationen på alla sätt med alla olika medel. Sverige har också tidigare gjort en liknande insats genom att utbilda irakiska soldater i Jordanien. Så vi har redan varit ute på det fältet.
Resolution 1546 som FN:s säkerhetsråd antog i juni 2004 lyfter fram vikten av att omvärlden bidrar till utbildning av de irakiska säkerhetsstyrkorna inklusive militären, och den innehåller en begäran som är riktad till FN:s medlemsstater, och Sverige är faktiskt en av dem.
Iraks övergångsregering och senare regering har bett omvärlden om hjälp med utbildning av soldater. Jag tycker att det är märkligt att inte stödja denna nya regering på denna front.
Det är naivt att tro att det är med mjuka diplomatiska ord som man talar terrorister till rätta. Det handlar inte om några fromma Nelson Mandela som vi förhandlar med. Det handlar om hatets ideologi, och det kräver samarbete mellan demokratier.
Det är demokratin och vårt stöd till andra demokratier i världen som provocerar exempelvis de fundamentalister som vill upprätta ett islamistiskt herravälde över världen.
Islamistisk extremism är en hatets ideologi, lika totalitär som kommunismen och nazismen i dess värsta former. Det finns ingen plats för oliktänkande. Kvinnor är andra klassens medborgare. Avviker du från den rätta läran passar du inte in och måste elimineras och försvinna.
Denna ideologi - islamismen - står i bjärt kontrast till alla demokratiska principer som vi försvarar och kan bäst bekämpas av demokratiska länder som tar avstånd i praktik och handling.
Vi såg under Muhammedkrisen hur även sekulära arabmilitärdiktaturer som Syrien var beredda att utnyttja islamistisk extremism för sina syften.
Här är det också viktigt att se hur man kan gå vidare, inte bara via Europeiska unionen utan också via Förenta nationerna och att framför allt inte glömma försvarsalliansen Nato. Nato har ett väldigt stort ansvar för den internationella kampen mot terrorismen i dag, vilket i sig är ett argument för ett svenskt Natomedlemskap.
Sverige som partnerland inom Partnerskap för fred skulle kunna delta mer aktivt i Natos kamp mot terrorismen.
Natos operation Active Endeavour, där civil fartygstrafik som misstänks ha kopplingar till internationell terrorism övervakas i Medelhavet och i Gibraltar sund, har varit en väldigt framgångsrik del i kampen mot den internationella terrorismen och den organiserade brottsligheten. Operationen har utvidgats och förlängts. Och vi i Folkpartiet hoppas att man från svensk sida kan ge den ett mycket tydligare stöd.
Det är också viktigt att betona att i kampen mot terrorism får aldrig de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna kränkas. Den skamliga bristen på rättssäkerhet vid Guantánamobasen är fruktansvärd, och den bör genast stängas. De övergrepp som vi har fått skåda i Abu Ghraib-fängelset i Irak är fullkomligt vidriga. Demokrater måste alltid föregå med goda exempel. Det går aldrig att övertyga sina motståndare om principer om vi inte själva sätter dem främst i praktik och handling.
Fru talman! Avslutningsvis: Konflikten i dagens samhälle finns inte mellan islam och kristendomen. Konflikten i dagens värld finns inte mellan öst och väst. Konflikten finns mellan det fria, liberala och upplysta samhället, där människorna själva, oavsett kön, bestämmer över sina egna liv, och gammeldags patriarkala och religiösa diktaturer. I denna fråga måste alla demokrater vara glasklara - att ta ställning för demokratin och mot terrorism och extremism.