Fru talman! I dag på radion hörde vi hur KGB-chefen i Vitryssland samlade in alla oppositionella och alla demokratikrävande vanliga medborgare vid det presidentval som avslutades i söndags under kategorin terrorister.
Fru talman! Det här ett begrepp som är så tänjbart att det kan tjäna alldeles för många syften. Vårt terrorismbetänkande är välbalanserat, informativt, välskrivet och förfaller inte till några enkla eller lättköpta analyser. Det bereder oss egentligen större utrymme för slutsatsdragningar om vi tittar på vad olika partier inte har reagerat på i sina yrkanden och reservationer.
Folkpartiet tror självfallet som vanligt att Natomedlemskap löser det mesta, också det verkliga problem som internationell terrorism faktiskt utgör.
Kristdemokraterna blandar till det lite för sig i sitt resonemang runt behovet av en brett omfattande definition, men det leder dem också till att man i alla fall måste stärka kampen men att det försvåras av denna brist och att begreppet missbrukats. Till slut landar de tryggt i förvissningen om att alla EU:s medlemsstater är stabila demokratier.
Centern anför i ett blygt särskilt yttrande lite grann om rättssäkerhetsaspekten.
Men ingen av oss tar upp vad som pågår nu i vårt eget land, och ingen av oss, inklusive mig själv, har orkat ge sig på i detalj vad USA har dragit i för lagliga bromsar för de egna medborgarna, för folk på väg dit eller för medborgare i andra länder för att i terrorismbekämpningens heliga namn stävja fri rörlighet, yttrandefrihet, integritet och religionsfrihet. Visste ni om att skolbusschaufförer i USA utbildas en masse för att kunna avlyssna barnens terrorismförberedelser i bussarna?
Överlappningen mellan det här betänkandet och det förra om den muslimska världen är viktig och påtaglig, fru talman. I det betänkandet står till exempel att Israel har rätt att försvara sig mot terrorism. Ja, det har vi alla! Och alla former av terrorism måste kraftfullt fördömas. Även nationell terrorism och statsterrorism är förfärliga, men i dag behandlas bara den internationella terrorismen.
Allt våld över huvud taget är större eller mindre återvändsgränder. Problemet med vapenspridningen i världen på alla nivåer borde pekas ut mycket tydligare som en grundorsak till också terrorism. Att vapen - stora som små, lätta som tunga, legala som illegala, biologiska, kemiska, nukleära, konventionella eller okategoriserade som klusterbomber - över huvud taget finns, produceras, sprids och handlas med är ett ytterst graverande faktum och en utlösande faktor för våld, i vilken Sveriges regering har en betydande skuld. Vår tillämpning av de gamla restriktiva exportreglerna för vapen och den tätposition per capita som vårt land intar i vapenhandeln är inte hedrande.
Likaså har vårt land en tveksam, tyst och undfallande inställning till USA:s roll som bestämmare av vem som ska terroristklassificeras, vilka flygplan som ska få flyga vart och med vilken mänsklig last. Det handlar också om hemliga amerikanska fängelser i Europa och om USA hade rätten att bomba i Afghanistan i terroristbekämpningens namn. Terrorismen i dag i Irak kan delvis ses som det logiska resultatet av amerikansk och baahtpartistisk terror mot irakiska civila.
Jag hoppas verkligen att en ny svensk utrikesminister öppet kommer att kräva en stängning av Guantánamobasen, detta skolexempel på en självpåtagen unilateral rättsordning där krigsfångar inte behandlas som det de är utan får leva i ett laglöst godtyckligt tillstånd på amerikansk nåder.
Jag yrkar bifall, fru talman, till reservation nr 4.
Vidare är Sverige med i den aktivitet som benämns PSI, Proliferation Security Initiative, som lite tillspetsat kan sägas vara en gruppering av Amerikavänliga stater som fullt ut och tillsammans utövar sin rätt att främst i fartyg söka efter tveksamma material, vapen etcetera. Samtidigt behåller vi själva den större delen av vår kärnkraft, trots att den skapar avfallsprodukter som är högeligen åtråvärda för terrorister, och kärnkraftverk är i sig själva ytterst sårbara presumtiva terroristmål. Vi stöder utbyggnaden av kärnkraft i tredje världen genom de internationella finansiella instituten, och vi är undfallande mot kärnvapnens allmänna spridning. Oljeberoendet är visserligen en stor global riskfaktor, men att ersätta det med ett uranberoende är att gå från illa till värst.
Över huvud taget är kopplingen mellan civil kärnkraft och kärnvapen mestadels osynliggjord, trots att vi officiellt allihop beklagar fiaskot vid NPT-översynen förra våren i New York, som skulle främja en fortsatt begränsning av kärnvapen. Inga andra partier protesterar till exempel mot att Israel tillåts ha kärnvapen utan redovisning och att de inte har tillträtt NPT-avtalet. Det är hyckleri.
Resten av Miljöpartiets och Vänsterpartiets gemensamma reservation, fru talman, innebär ett starkt ifrågasättande av de åtgärder som på kort tid blivit föremål för beslut här hemma i Sverige och som kränker den personliga integriteten och de mänskliga rättigheter som odemokratiska terrorister också hotar. Vi har helt enkelt som land inte landat i en tydlig och konsekvent hållning gentemot vare sig terrorister eller det bakvända, demokratiförsvarare, som tror att datalagring, buggning, en europeisk arresteringsorder, biometriska pass etcetera skapar frihet och säkerhet.
Nej, Miljöpartiet vill se en återupptagen och samfälld kamp, med Sverige som ledande kraft, mot de värsta av massförstörelsevapen: kärnvapen. Vi vill se en global FN-konvention mot spridningen av små, lätta vapen, en
arms trade treaty
. Och om det blir bra och inte urholkar individens integritet bejakar vi en FN-konvention mot internationell terrorism. Det vi inte vill se är någon årlig ångestrapport à la kd, som bara skulle inplantera skräck i människor, eller en demokratiseringsplan, härifrån skapad, för Mellanöstern.
Det bästa terrorismförebyggande arbete vi kan utföra är att brett verka i vår anda av politik för global utveckling med fattigdomsbekämpning, demokratiutveckling och avrustning.