Fru talman! För någon timme sedan meddelades det i medierna att Eta lagt ned vapnen - ett glädjande budskap för oss som här i dag debatterar internationell terrorism.
Inledningsvis yrkar jag bifall till reservation 1.
Fru talman! Det finns många former av terrorism i världen och därmed många definitioner på vad terrorism är. Det där gör det lättare att vantolka och missbruka begreppet. Vi kristdemokrater står bakom EU:s definition, men avsaknaden av en universell definition försvårar allvarligt kampen mot terrorism.
Kristdemokraterna anser att det är angeläget att Sverige tar nya initiativ för att förmå FN:s generalförsamling att enas om en universell definition av terrorismen. Det har visat sig vara svårt. Men det är mycket angeläget så vi bör trycka på. Kristdemokraterna menar att EU:s definition kan användas i varje fall som utgångspunkt för ett sådant svenskt initiativ.
Fru talman! Det finns också otaliga åsikter om orsakerna till terrorism. Inte sällan hittar vi olika individers sätt att beskriva rötterna till terrorismen - att orättvisor och fattigdom är anledningen till terrorismen. Men går vi till forskningen kan vi konstatera att man där säger att man inte direkt kan belägga något starkt samband mellan fattigdom och terrorism. Det tydligaste mönstret är tvärtom att terrorister påfallande ofta har en välbeställd bakgrund - alltså rena motsatsen.
Viktigare faktorer att analysera är religiösa, ideologiska, sociala och gruppsykologiska motiv. Vi menar att en helhetsbild av terrorismens rötter kräver att man ser till alla faktorer och tar med dem i analysen när man vill försöka komma åt terrorismen.
Kampen mot terrorism är ofullständig om vi inte bemöter terrorismens entreprenörer, det vill säga de människor som med hjälp av religiösa vantolkningar och egenskapade idéer motiverar terrordåden och förklarar varför fienden "måste" bekämpas och därmed manipulerar människor att begå terrorbrott.
Fru talman! Internationell terrorism har hittills inte riktats mot svenskt territorium, men svenska medborgare har drabbats av terroristaktioner på andra håll i världen.
Sverige får aldrig fungera som en fristad för terrorister. Därför måste svenska myndigheter få en bättre förmåga att redan i ett tidigt skede övervaka och avslöja personer som bedöms vara på väg att begå brott. Detta kräver naturligtvis många åtgärder och kanske att vi har en väl fungerande svensk polis- och underrättelseverksamhet och en mer effektiv underrättelseverksamhet tillsammans med andra länder. Eftersom det rör en internationell verksamhet måste den angripas på ett internationellt plan.
Vi menar också att Försvarsmakten måste få en utpekad och tydlig roll i fråga om skyddet mot storskalig terrorism. Militär personal och resurser måste kunna användas under polisens befäl både vid terroristbekämpning och vid andra allvarliga kriser. Sverige ligger långt efter andra länder när det gäller att hitta den här formen för att använda samhällets resurser till att bekämpa kriser och terroristattacker.
Fru talman! Inom EU pågår en polis- och underrättelseverksamhet för att bättre kunna möta hotet från den internationella terrorismen. Detta samarbete behöver ytterligare stärkas för att säkerställa bästa möjliga informationsutbyte. Det här är gränsöverskridande och måste mötas med den gränsöverskridande funktion som vi har i EU.
I dialog och partnerskap med den muslimska världen måste Sverige och EU förebygga och förhindra kriser och konflikter som skapar en grogrund för internationell terrorism i framtiden.
Jag skulle vilja säga att den debatt vi hade här på förmiddagen kanske pekade på det allra viktigaste för att undvika terrorism, nämligen detta med att skapa en dialogsituation och förståelse över gränserna och att möta andra människor på ett annat sätt än som i dag sker.
Extremism är ett av de största hoten i vår tidsålder och måste motverkas med full kraft. Sverige bör aktivt och målmedvetet verka för en demokratisering av Mellanöstern och arabvärlden. En sammanhållen politik för vårt utvecklingsbistånd kan här utgöra ett viktigt redskap.
Den svenska regeringen bör mer tydligt, anser vi kristdemokrater, informera medborgarna om hotet från den internationella terrorismen och om vilka åtgärder som bör vidtas i det sammanhanget. Här vill vi gärna se en årlig rapport från regeringen om hur man ser på situationen, om vad man gör åt den och om hur man bedömer läget.