Fru talman! Terrorism är ett område som många människor talar om och oroar sig över. Men det finns inte särskilt många tydliga politiska beslut inom det här området ännu. Sanningen är tyvärr den att i dag klarar inte Sverige ett större terroristangrepp. Det slogs fast i en nyligen publicerad rapport från FOI.
Sedan terrorattackerna den 11 september 2001 har flera utredningar utmynnat i rekommendationer om hur olika myndigheter och organisationer skulle kunna samarbeta för ett effektivt försvar mot internationell terrorism och hur de ska kunna bli verklighet.
I Sverige äger en myndighet respektive fråga, och det saknas tydliga kommunikationsvägar mellan myndigheterna. Det kunde vi tydligt se i fördröjningen av insatserna efter flodvågskatastrofen i Sydostasien, vilken inte berodde på bristande resurser utan på oklarheter i ansvarsfördelningen mellan försvaret, Utrikesdepartementet och Räddningsverket. Den här bristen försvårar utvecklingen av ett nytt försvar anpassat efter nya hot från omvärlden.
Sedan dess har inga konkreta förslag presenterats som har blivit relevanta i verkligheten, tyvärr - ett stort tyvärr, eftersom det berör oss alla och vår egen säkerhet.
Vi berörs alla av den internationella terrorismen i vår nära omvärld. Terrordåden hotar den öppenhet som vi ofta tar för given, nämligen att vi ska kunna röra oss och uttrycka oss fritt. Vi ska slippa känna oro för egen eller närståendes säkerhet.
Det handlar också om att vi behöver försvara våra grundläggande värderingar och vår samhällsmodell. Därför måste den internationella terrorismen bekämpas.
Terrornätverk som al-Qaida eller andra bärs upp underifrån av en förtryckt befolkning och av resursstarka och målmedvetna finansiärer som får de här nätverken att fungera. Ibland profiterar organisationerna på människors utsatthet. De rekryterar också människor uppvuxna både i Europa och USA. Vi ska aldrig underskatta kraften i det ideologiskt grundade hatet mot frihet, demokrati, sexuell frigörelse, mäns och kvinnors lika rättigheter och möjligheter samt respekten för alla människors lika värde.
Fru talman! Vårt samhälle måste hålla högsta möjliga beredskap för att kunna avvärja eller minska effekten av ett terrorangrepp. Det handlar bland annat om effektiva räddningsinsatser. Det handlar också om att anpassa vår lagstiftning och öppna för att militärens resurser ska kunna användas vid svåra terrorhot mot vårt land.
Det gäller också att komma ihåg att det är en felaktig uppfattning att tro att internationell terrorism kan bekämpas med enbart militära medel. För att se långsiktiga resultat måste vi angripa roten till internationell terrorism. För terroristerna är och förblir demokratin den största fienden och de skyr inga medel för att nå sina mål.
Vårt svar på hotet måste vara att värna gemensamma värderingar kring demokrati, frihet och respekt för mänskliga rättigheter över hela världen. Det gör vi bäst genom ett utökat och stärkt internationellt samarbete.
Terrorismen i sig blir internationell när dådet utförs utanför de gränser som definierar en specifik grupps eller individs ursprungsland eller när medborgare från samma ursprungsland utgör mål för terrorn och dådet utförs i ett tredje land.
Fru talman! Terrorism är inte något nytt fenomen i Europas historia. Redan runt sekelskiftet 1900 kunde vi se en anarkistisk våldsvåg. Skillnaden är att terrorismen i dag är mer utbredd och verkar mer globalt. Dessutom fokuserar omvärlden nu på fanatisk terrorism av mer religiös natur.
I dagens debatt frågar vi många gånger
hur
, när svaret på frågan
varför
saknas. Vilka slutsatser kan man dra av tillvägagångssättet? Finns det historiska paralleller? Vilka åtgärder är förnuftiga att vidta?
Det som vi inte får glömma bland alla förslag på åtgärder mot dagens internationella terrorism är att vi skulle behöva fokusera mer på hur vi utrotar morgondagens terrorism. Bombdåden i London har visat en sak mycket tydligt. Av vilken orsak som terroristerna än utför sina dåd kommer de inte från fattiga underutvecklade samhällen i muslimska länder där de indoktrineras att hata väst.
De terrorister som bombade London har återigen bekräftat en bild som började växa fram redan efter terrordådet i USA den 11 september 2001. Många av terroristerna hade både arbetat och studerat i väst, en del av dem hela livet.
Trots det kan fortfarande ideologiska motiv och resurser komma från annat håll utanför Europa. Idén om jihad och drömmen om det exklusiva islamistiska samhället är slutmålet för terroristernas syn på världsbilden.
Anklagelserna mot det globaliserade väst är bara en del i de extrema islamisternas taktik. Deras flesta terroroffer är fortfarande icke rättrogna muslimer - så kallade avfällingar - i Algeriet, och vi ser det dagligen i Irak och i Egypten. Vad vi ser är ett asymmetriskt krig där reislamisering av den muslimska världen ska resultera i ett islamistiskt världskalifat.
Fru talman! Det är samtidigt oerhört viktigt att göra skillnad på extrem islamism som utövas av ett fåtal muslimer och annan islam som praktiseras generellt i samhället. Det är det vi har talat om tidigare här i dag.
Det är inte Koranen som är grundproblemet. Det är snarare sociala, kulturella, politiska och ekonomiska faktorer tillsammans med extrema tolkningar av islam.
Vi behöver vara mycket mer observanta på hur utanförskapet och missnöjet med en normaliserad religion som av terrorister anses vara en vek form av islam skapar konflikter i vårt samhälle. Vi kan vara alldeles övertygade om att terroristnätverken kommer att hitta fler rekryter så länge utanförskapet existerar.
Det är intressant att terroristerna vill förgöra sin egen värdorganism - globaliseringen i sig - samtidigt som de är beroende av den för att överleva och sprida sina budskap. Det är precis som ett virus är beroende av sin värd, som jag som virusforskare tycker om att säga.
Fru talman! De makthavare som inte behandlar extrem islamism som en totalitär rörelse blir indirekt medskyldiga. Överallt i Europa, från norr till söder, från väst till öst, kan vi i dag hitta grenar av extrem islamism. Medierna fokuserar oftast på al-Qaida och bin Ladin vid terrordåden. Al-Qaida är bara ett, om än viktigt, nätverk bland många andra.
Fru talman! Den islamistiska terrorismen i sin slutliga länk kommer oftast från Iran och Saudiarabien när det gäller själva finansieringen. Inget av de länderna är extremt fattigt. Däremot karaktäriseras de av stor kontroll. Det är auktoritära regimer där medborgarna lever under hårt förtryck.
Centralisering och total statlig kontroll gör att oliktänkande självständiga människors röster kvävs. De hindras också att genomföra nya idéer och reformer.
Det viktigaste instrumentet för att motverka kraften i extrema rörelsers ideologi, som i värsta fall kan resultera i internationell terrorism, är att skapa frihet och demokrati.
Om de komponenterna finns ökar förutsättningarna för en positiv utveckling och vi kan underminera grogrunden och rötterna till terrorism.
Fru talman! Större respekt krävs för yttrandefriheten och för vars och ens övertygelse att leva som man vill utan att skada andra. Religion ska aldrig kunna skapa legitimitet för våld och förtryck.
Den sidan av terrorbekämpningen utgörs inte minst av att vi i högre utsträckning inriktar svenskt bistånd på insatser som syftar till att förebygga terroristhot. Samtidigt måste vi vara oerhört tydliga med att aldrig ge bistånd till organisationer som är terrorklassificerade.
Vi måste i stället tydligare prioritera stöd för demokrati och mänskliga rättigheter i Mellanöstern och arabvärlden. I partnerskap med den muslimska världen kan vi mycket bättre förebygga och hindra att kriser eller konflikter skapar grogrund för extremrörelser.
Fru talman! Sverige får aldrig fungera som fristad för terrorister. Svenska myndigheter måste få mycket bättre förmåga att avslöja personer som bedöms vara på väg eller i färd med att begå brott. Det kräver ett fungerande polis- och rättsväsende tillsammans med ett mer effektivt underrättelsearbete med andra länder. Militär personal och militära resurser måste kunna användas under polisbefäl både i terrorbekämpning och vid andra allvarliga kriser.
Tyvärr ser vi fortfarande en hel del politiskt styrd forskning inom det här området i enlighet med äldre säkerhetspolitiskt tänkande, det så kallade kalla krigets strategi. I stället behöver vi se mer forskning inom säkerhetsområdet utan politisk inblandning.
De åtgärderna kan komma att ge tydliga kortsiktiga resultat. Det är av ännu större vikt att en sådan förändring också kan ge långsiktiga resultat. Det är av stor betydelse för att motverka framtida terrordåd.
Fru talman! Ett mycket oroande hot i det här sammanhanget är att länder och möjligen terrorister söker innehav av massförstörelsevapen. Därför är det av yttersta vikt att Sverige deltar fullt ut och verkligen tillhör den inre kärnan i Proliferation Security Initiative, PSI, i syfte att stärka samarbetet kring icke-spridning. I dag deltar vi bara i delar av det arbetet.
Vi anser att Sverige bör delta i den Natoledda övningen Operation Active Endeavour i Medelhavet. Det är en övning som syftar till att förhindra smuggling av massförstörelsevapen.
Vidare behöver den svenska regeringen informera medborgarna om hotet från internationell terrorism och vilka åtgärder som vidtas varje år i FN, EU och nationellt.
Slutligen, fru talman, vill jag yrka bifall till den gemensamma alliansreservationen nr 1.