Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i ut-
skottets betänkande nr 10. Detta betänkande grundar
sig - som har påpekats här tidigare - på ett antal mo-
tioner som inte är direkt relaterade till den budget som
riksdagen antog för det näringspolitiska området i
december 1997.
Diskussionen om det svenska företagsklimatet är
viktig. Ett gott företagsklimat är en avgörande förut-
sättning för att vi skall kunna klara de svåra uppgifter
som vi har tagit på oss, nämligen att halvera den öpp-
na arbetslösheten före sekelskiftet. Därefter skall vi gå
vidare mot full sysselsättning.
För att vi skall lyckas krävs fler jobb i det privata
näringslivet. Därför har vi socialdemokrater under de
senaste åren fattat en rad beslut och genomfört en rad
förändringar för att stärka svenskt näringslivs förut-
sättningar för att växa och utvecklas.
Utvecklingen under 90-talets första hälft visar utan
tvivel att det går bättre för svenskt näringsliv i dag.
Sysselsättningen i den privata sektorn stiger. Produk-
tionen växer. Investeringarna ökar. Produktiviteten är
fortsatt hög. Nyföretagandet är rekordartat, och anta-
let konkurser har minskat. Mycket har blivit bättre.
Svenskt näringsliv har vind i seglen. Men åtskilligt
återstår för att Sverige återigen skall bli bäst i den
internationella tillväxtklassen när det gäller syssel-
sättning och välfärd.
Men nu tar vi klivet från den akuta fasen med
budgetsanering till fasen där vi långsiktigt skall skjuta
in Sverige på en högre tillväxtbana. Handeln mellan
världens länder ökar stadigt. Den växer i dag dubbelt
så fort som världsproduktionen. Vårt land är starkt
beroende av en väl fungerande utrikeshandel. Vår
moderna historia har präglats av våra handelsförbin-
delser. En öppen världshandel gynnar näringslivet,
konsumenterna samt tillväxt och sysselsättning. Där-
för driver Sverige sedan länge en konsekvent frihan-
delspolitik som de flesta partier i Sveriges riksdag
också är eniga kring.
Småföretagspolitiken har kommit att hamna i fo-
kus under denna mandatperiod. Sverige behöver både
små och stora företag för att upprätthålla en stark
ekonomi och en politisk handlingsfrihet. Det behövs
såväl tjänsteföretag som livskraftiga industriföretag.
De stora industriföretagen spelar en central roll för
ekonomin. Där finns en betydande del av landets
produktion, sysselsättning och export liksom största
delen av landets investeringar i kunskap, forskning
och utveckling.
Många av de mindre företagen är avknoppade från
större företag. Samtidigt har det visat sig att de små
företagen genom sin flexibilitet spelar en avgörande
roll för förnyelsen av näringslivet. De svarar för en
större del av sysselsättningsökningen i en högkon-
junktur och en mindre del av minskningen i nedgång-
sperioder.
En viktig del för den socialdemokratiska närings-
politiken är att genomlysa de problem och möjligheter
som finns i de mindre företagen. Små och medelstora
företag har inte samma förmåga och resurser att själva
utveckla teknologi, investera i kunskap, inhämta och
bearbeta information. Att skaffa kapital för att driva
och utveckla verksamheterna är också mer besvärligt
för den som är entreprenör och för den som driver ett
mindre företag. Olika företagsformer har också olika
problem. Ett intressant, utvecklingsbart område är
nykooperationen.
Regeringen presenterade den 9 mars en proposi-
tion som handlar om tillväxt för arbete och välfärd,
som vi senare under våren får möjlighet att debattera i
denna kammare. Men redan nu vill jag lyfta fram ett
par viktiga bitar.
Näringspolitiken behöver anpassa sig till de regio-
nala och lokala förutsättningarna och behoven. En
effektiv regional näringspolitik som ses utifrån varje
regions speciella förutsättningar bidrar till en hållbar
ekonomisk tillväxt som ger fler och växande företag
och också fler jobb. Närings- och regionalpolitiken
skall ges en ny inriktning.
Företagsstöden skall göras mer flexibla för att
bättre kunna anpassas till regionala och lokala förut-
sättningar. Stabila spelregler både för företagen och
deras anställda är nödvändiga.
Tillgången till utbildning på olika nivåer är viktig
i landets alla delar. Den är viktig för den enskilde
samhällsmedborgaren och också för företagen. De
högskoleplatser som vi tidigare har beslutat om är en
viktig del för framtiden. Kunskapslyftet gör att många
fler blir beredda att ta klivet in i framtidens arbete.
Satsningar inom IT-området kommer att gynna till-
växten i vårt samhälle.
Detta är exempel på satsningar från samhällets
sida, med icke lånade pengar, som gör att många fler
blir rustade inför framtiden. Detta är också exempel
på kostnader som samhället skall stå för och som
kommer företagen till del genom en välutbildad ar-
betskraft.
Som jag inledningsvis redogjorde för är de all-
männa förutsättningarna för företagandet i Sverige
goda. Räntan har sjunkit kraftigt, vilket har gynnat
både företag som investerar och hushållens köpkraft.
När hushållens köpkraft ökar är det ofta hemmamark-
nadsindustrin som blir gynnad. Inflationstakten har
växlat ned, och ett mycket mätbart resultat av detta är
de låga och ansvarsfulla löneavtalen som har slutits
mellan parterna på arbetsmarknaden.
Vad som är avgörande för en socialdemokratisk
näringspolitik är att den måste ses mot bakgrund av
det ekonomiska läge vi har i landet. Stramheten måste
även i framtiden finnas inom finanspolitiken, för det
är då den ger låga räntor och låg inflation. Balans i
offentliga finanser måste nås och upprätthållas.
Mot den bakgrunden är de många kraven i de mo-
tioner som vi nu behandlar i detta betänkande inte
enkla att tillfredsställa: Kvinnolån, riskkapital, sats-
ning på kooperativa företag, såddfinansiering, enklare
skatteregler, mer pengar till turism, stöd till uppfinna-
re och teknikspridning, satsning på design - ja, listan
kan göras ännu längre.
Jag ser det som positivt att det är många som har
ett starkt engagemang i frågor som rör företagandet.
Vi tillhör olika politiska partier, och självfallet vill vi
lösa frågorna på olika sätt. Jag har försökt att undvika
att redovisa statistik i de olika frågorna som rör före-
tagande och näringsliv, för vi väljer den statistik som
passar våra syften. Min och Socialdemokraternas
grund för vad som görs eller inte görs styrs av de
ekonomiska ramarna, vilket gör att vi inte ökar budge-
tunderskottet.
En fråga som alltid kommer upp, både i riksda-
gens kammare och ute i landet, är krångel, byråkrati
och orättvisa skatter. Regeringen tillsatte hösten 1996
en småföretagsdelegation som fick i uppgift att föreslå
regelförändringar. I regeringens småföretagsdelega-
tion ingår ledamöter från olika delar av samhället. Där
finns representanter för företagarna, Riksskatteverket
och Industriförbundet. Den fackliga delen finns också
representerad.
I december 1997 kom den första rapporten som
innehåller 26 olika förändringsförslag som kan inne-
bära förenklingar för företagandet. Delegationen har
sitt mandat fram till sommaren. Ytterligare rapporter
kommer på viktiga områden. Småföretagens tillgäng-
lighet till myndighetsinformation, långsiktiga system
för färre regler, kompetensutveckling i småföretag,
förenklingar av befintliga regler, riskkapitalförsörj-
ning och social ekonomi är några av de frågor som
kommer att redovisas av småföretagsdelegationen.
Detta gör naturligtvis att man, när det gäller ett antal
motioner där det inte finns en budget relaterad, kan
vara lätt raljant och säga att vi avslår alltsammans.
Men det är inte på dessa grunder vi har avslagit mo-
tioner, utan det är på grund av att förslag kommer att
presenteras i senare ordningar.
Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till utskottets
hemställan.