Herr talman! Näringsutskottet har som sin uppgift
att forma och driva på i relativt konkreta näringsfrå-
gor. Det kan gälla anslag till konkreta verksamheter
på NUTEK som t.ex. såddfinansiering eller upphand-
ling av elbilar. Det kan också handla om hur vi i Sve-
rige skall behandla varvsindustrin så att den kan kon-
kurrera med andra länders varvsindustri, hur vi stöder
svensk musikindustri så att man kan delta i världens
största musikmässa i Cannes eller t.o.m. hur vi skall få
företag som Atmel att investera i en halvledarfabrik i
Sandviken.
Men skall de här olika åtgärderna och inriktning-
arna som föreslås av näringsutskottet bli framgångsri-
ka måste givetvis det totala näringsklimatet vara gott.
Med ett bra näringsklimat menar Vänsterpartiet bl.a.
att ekonomin i landet måste vara i balans, att inflatio-
nen är under kontroll och att realräntan är låg. Den
här grunden får man väl säga är uppnådd. Risken är
nu snarare att vi överdriver inflationsbekämpningen.
Den svenska exportindustrin går mycket bra, me-
dan hemmamarknaden fortfarande är hämmad. Det är
i sammanhanget intressant att konstatera att samtidigt
som exportindustrin gör vinster som överstiger dem
som gjordes på 70-talet har man mage att föra en
verbal kampanj mot det svenska näringsklimatet. På
70-talet diskuterades övervinster och hur dessa skulle
kunna komma hela landet till godo. I dag diskuteras
huruvida företagets huvudkontor skall flyttas från
Sverige eller inte. I det här sammanhanget vill jag,
herr talman, ge en rätt stor eloge till det stora företa-
get Volvo, som ändå klart och tydligt säger ifrån att
man tänker stanna i det här landet.
Det stora problemet är enligt Vänsterpartiets för-
menande att det trots goda allmänna förutsättningar
inte blir riktig fart på hemmamarknaden. Det behövs
både snabba och mer långsiktiga åtgärder. Arbetslös-
heten kostar drygt 100 miljarder totalt om året. För
någon vecka sedan kom det en undersökning som
visade att det t.o.m. kanske är 155 miljarder. Samti-
digt vet vi att det fattas människor i äldrevård och i
skolorna. Vänsterpartiet anser, vilket är väl känt, att
kommunerna måste ges ekonomiska resurser för att
justera personaltätheten i äldreomsorgen och i skolan.
Det handlar här om riktiga jobb, inte terapiarbeten
som moderaterna kallar dem i sin vokabulär.
Vi anser också att det faktiskt är dags att komma i
gång med bostadsbyggandet. Det är naturligtvis ingen
lätt fråga. Helt klart är dock att ju längre vi väntar,
desto mer kommer vi att råka i samma problem som
vi haft tidigare genom åren när vi inte har byggt till-
räckligt. I dag byggs kanske 10 000 lägenheter. Nor-
malt borde vi komma upp i en 20 000. Ett normalt
byggande med modern miljö- och energianpassning
skulle givetvis betyda ökad fart på vår hemmamark-
nad. Det är kanske det som betyder allra mest. Nya
jobb skulle skapas i industrin på landsbygden. De
tomma lägenheter som också finns på landsbygden
skulle bli efterfrågade, och den negativa befolknings-
utvecklingen skulle möjligen kunna hejdas.
Herr talman! Alla partier vill ge de små företagen
bättre möjligheter. Vi räknar alla med att det är de
mindre företagen som kommer att stå för den ökade
sysselsättningen. Partiernas förslag till åtgärder är
dock ganska olika. Moderaterna, Folkpartiet och
Kristdemokraterna anser i sin reservation att sänkta
skatter, större löneskillnader och urholkade arbets-
rättsregler skulle lösa problemen. Konkurrens om
jobben mellan olika svaga grupper och minskad
trygghet är borgerlighetens förslag för att minska
arbetslösheten.
Vänsterpartiet tror inte att lösningen på syssel-
sättningsfrågan är att ta steg tillbaka i den historiska
utvecklingen. Vi förordar i stället ökad efterfrågan på
hemmamarknaden, att inflationsbekämpningen inte
får drivas till överdrift och att löntagarna ges större
ansvar och större trygghet i anställningen.
Den mest effektiva åtgärden för att öka intresset
hos de små företagen att nyanställa är, utöver en bätt-
re fungerande hemmamarknad, att slopa sjuklöneperi-
oden för företag med färre än tio anställda. När jag är
ute och pratar med småföretagare hör jag nästan ald-
rig någon som säger att det är skatter, arbetsrättsregler
eller någonting sådant som är det stora problemet för
nyanställningar, utan det är just detta: Kan jag nu lita
på att den vi anställer inte blir sjuk efter någon
korpfotbollsmatch eller något liknande?
Varför är moderater så ljumma vad gäller sjuklö-
neperioden för mindre företag?
På medellång sikt, men med positiva verkningar
redan i dag, kommer den beslutade energiomställ-
ningen att få stor betydelse. Det är sannolikt inom
energi- och miljösektorerna som många av de nya
företagen kommer att finnas. Samhällets omställning
till framför allt inhemska energislag samt sparande
och effektivisering ger oss ett robustare samhälle. Det
är mycket förvånande att en av de punkter som Mode-
raterna, antagligen ihop med Folkpartiet och Kristde-
mokraterna, anser att regeringen har misslyckats med
sin politik på är just detta mycket framåtsiktande
beslut om att ställa om Sverige ur energisynvinkel.
Herr talman! Vi måste också när vi pratar närings-
politik och när vi pratar om att öka sysselsättningen
inse att det nu är dags att minska normalarbetstiderna.
Hela vitsen med rationalisering och teknikutveckling
är naturligtvis att det behövs färre människor för att
producera varor och andra nyttigheter. Vänsterpartiet
ser arbetstidsförkortning som en offensiv åtgärd för
att få fler människor i arbete. Vi tror dessutom att
beslut om arbetstidsförkortning måste fattas av riks-
dagen för att alla grupper i samhället skall inbegripas.
Herr talman! För att de små företagen skall ut-
vecklas behövs en bra fungerande basindustri, en
vettig ekonomisk politik som leder till låga räntor och
att man håller uppe efterfrågan på hemmamarknaden.
Man kan säga att vi i dag har uppnått två av de här
målen. Den tredje förutsättningen anstår emellertid.
Vad företagsamheten i Sverige inte behöver mer
av är borgerlig pessimism. Moderaternas ständiga
baktalande av Sverige som industriland är oroande. I
en reservation sägs att alla politiska krafter bör samlas
för att göra någonting åt sysselsättningen och få ned
arbetslösheten.
I samma reservation säger man också att misstro-
endet mot regeringens näringspolitik växer och att det
är fråga om en öppen förtroendekris. Det är ett
mycket märkligt agerande. Varför erkänner aldrig
moderaterna att den ekonomiska situationen i Sverige
i dag ger bra mycket bättre förutsättningar än den
gjorde för fyra år sedan?
Herr talman! Det är faktiskt med stor oro man
följer det moderata agerandet i näringspolitiken. Pro-
blemet är att det skapar svårigheter i förhållandet
mellan politiker och företagare. Det är förvånande att
både Folkpartiet och Kristdemokraterna så lugnt tras-
kar patrull.
Jag vill yrka bifall till reservation nr 3.