Herr talman! Näringsklimatet har varit mycket
omdiskuterat under senare tid. Självfallet är det oer-
hört väsentligt med ett bra företagarklimat både för
små, medelstora och stora företag. 1990-talets turbu-
lens på det ekonomiska området efter 1980-talets
spekulations- och kasinoekonomi har varit kännbar
både för företag och enskilda. Därför vidtog också
den borgerliga regeringen en rad åtgärder för att för-
bättra företagarklimatet i allmänhet och för småföre-
tagen i synnerhet.
Det har därefter också skett en sanering av de of-
fentliga finanserna. I samband därmed har det också
beslutats om ett antal åtgärder för att förbättra för
småföretagen, t.ex. sänkning av arbetsgivaravgifterna,
lindring av dubbelbeskattningen och återinförande av
kvittningsrätten. Totalt har de olika åtgärderna också
lett till en kraftigt sänkt ränta.
Det finns dock mycket mer som behöver göras för
att förbättra näringsklimatet. Sverige har under årens
lopp varit ett framgångsrikt företagarland. Det är
många svenska storföretag som med stor framgång
verkar på en hård konkurrensutsatt världsmarknad.
Dessa företag har en oerhört stor betydelse för vårt
land, för vår ekonomi och för vårt välstånd. Dels är
det många som jobbar i dessa företag, dels är det
många småföretag som är underleverantörer till de
stora företagen. Därför är det också viktigt att de stora
företagen har ett bra klimat i det här landet.
Det behövs många nya arbetstillfällen. Även om
de stora företagen är viktiga är det inte där som de
många nya jobben kommer att tillskapas. Det är fram-
för allt i de små och medelstora företagen som det
finns möjligheter till nya jobb.
För att kunna skapa ett bra företagarklimat och
nya jobb skall vi framför allt inrikta oss på sex områ-
den, och det är dem jag vill uppehålla mig omkring.
Det gäller för det första att främja det personliga
ägandet. För det andra gäller det avreglering. För det
tredje gäller det sänkning av skatter och avgifter. För
det fjärde gäller det kunskap och kompetens, och för
det femte gäller det förbättrad riskkapitalförsörjning.
För det sjätte gäller det turism och tjänstesektor.
Det personliga ägandet är själva grunden i en
marknadsekonomi. Det är bra om det finns ett spritt
ägande. Det arbete som påbörjades under den borger-
liga regeringen med att minska statens företagsägande
måste fortsätta. Det finns ett antal statliga företag som
bör säljas ut. Statens främsta uppgift är att ange ramar
för näringslivet - inte att själv driva företagsamhet.
Något som upplevs som besvärligt, och som är be-
svärligt, är det krångel och den byråkrati som företa-
gande är omgärdat av. Det har talats om att förenkla,
men det har många gånger blivit tvärtom i verklighe-
ten. Riksdagen stiftar lagar. Regeringen utfärdar för-
ordningar. De statliga ämbetsverken utfärdar förord-
ningar och föreskrifter. Regionala och lokala myndig-
heter skriver sina regelverk. Sammantaget blir det
ganska mycket att hålla reda på för den enskilde före-
tagaren.
Företagarna vill hålla på med sin verksamhet och
inte med en massa byråkrati. Det är många gånger så,
att företagaren är praktiskt lagd och ogillar ett omfat-
tande pappersarbete. Därför är det också viktigt att
våra myndigheter hjälper företagaren att komma till
rätta med olika handlingar och att de är serviceorgan.
Det skall räcka med att uppsöka en myndighet - en
dörr - för att starta företag.
I detta sammanhang vill jag också ta upp arbetsrät-
ten, där det har gjorts vissa förbättringar. Men det
finns mer kvar att göra för att anpassa regelverken till
de små företagen.
Småföretagardelegationen har tagit fram en rap-
port. Jag tycker att den är alldeles föredömlig. Där
finns det en rad förslag till åtgärder som skulle för-
enkla regelverket på ett ganska omfattande vis. Jag
hoppas att regeringen verkligen tar tag i dessa frågor
och kommer med förslag på åtgärder som förenklar
för företagen. Avreglering och förenkling är något
mycket angeläget för att gynna expansion av befintli-
ga företag och skapa grogrund för nya företag.
Sverige har ett alltför högt skattetryck. Förvisso
har vissa skatter och avgifter sänkts, men det är inte
tillräckligt. Det finns några skatter som är direkt
hämmande för tillväxten i näringslivet, t.ex. dubbel-
beskattningen av aktier. Det har skett en lindring för
de onoterade företagen, och det är ett steg i rätt rikt-
ning. Men så fort det finns ett finansiellt utrymme
måste också dubbelbeskattningen för övriga företag
fasas ut.
Likadant är det med förmögenhetsskatten. Också
den är direkt hämmande. Skatten gör att det finns
mindre kapital tillgängligt, som annars kunde investe-
ras i företag.
Något annat som man bör överväga är att öka
möjligheterna att spara vinster obeskattade i företag.
Det underlättar för en framtida expansion. Om företa-
get har mer kapital tillgängligt behöver man inte i
samma omfattning gå till utomstående när man skall
investera.
Det är också viktigt att vi fortsätter att sänka ar-
betsgivaravgifterna. Från Centerpartiet föreslår vi att
sänkningen ökas från 5 till 8 % på en lönesumma upp
till 2 miljoner.
Det är också viktigt att alla särregler för ägare i
småföretag slopas. I dag finns det på flera områden
särskilda skatteregler för fåmansföretagare, och dessa
hindrar företagare från att utveckla sina företag.
En annan mycket viktig sak är att det finns tillgång
till kunskap och kompetens för vårt näringsliv. Själv-
fallet är det väsentligt med bra utbildning på alla
nivåer - grundskola, gymnasieskola, högskola och
universitet - och det gäller såväl praktisk som teore-
tisk utbildning.
Produktionen blir alltmer avancerad, och det gör
att det ställs betydligt högre krav på utbildning. Vi har
i dag en alltför hög arbetslöshet, men trots det har
vissa företag svårt att hitta kompetent personal. Det
här är en paradox, som visar att utbildningen inte har
varit tillräckligt målinriktad. Därför måste åtgärder nu
vidtas på både kort och lång sikt.
På kort sikt är det nödvändigt att man klarar av
flaskhalsarna, så att företagen får sina akuta personal-
behov tillgodosedda. Arbetsmarknadsutbildningen
måste se till att utföra utbildningar som är tillräckligt
kvalificerade. Därför är det bra att volymkravet har
tonats ned. Nu måste det viktigaste vara att ge utbild-
ningar som leder till riktiga jobb.
Det är också viktigt att forskningsinsatserna
stärks. Inte minst viktigt är detta när det gäller den
industrirelaterade forskningen. Näringsutskottets
utvärderingsgrupp för forskning och utveckling be-
sökte för ett par veckor sedan Bryssel för att se hur
olika forskningsinsatser har utfallit. Det var en mycket
intressant resa. Där fick vi en bra redovisning för hur
olika forskningsprogram har utfallit och hur planerna
ser ut för framtiden.
Våra frågor kom då helt naturligt att handla om de
små och medelstora företagens möjligheter att ta del
av forskningsprogrammen. De stora företagen har
resurser och har också varit duktiga på att vara med i
olika forskningsprogram. Däremot har småföretagen
det betydligt svårare. Det är också naturligt med tanke
på att de inte har de resurser som behövs för att vara
med i olika projekt. Ett program som vi fann mycket
intressant var Craft, där olika småföretag har fått hjälp
med sina forskningsbehov.
Jag tror att det är viktigt att de olika programmen
blir än mer tillgängliga och synliggjorda, att forsk-
ningsresultaten blir än mer lättillgängliga för alla
småföretag. I det sammanhanget har den nya infor-
mationstekniken en viktig uppgift att fylla.
Jag vill också något beröra riskkapitalförsörjning-
en. Det är nödvändigt att riskvilligt kapital finns att
tillgå för företag i olika skeden. Uppfinnare och inno-
vatörer är i behov av såddkapital och finansiering av
produkter i tidiga skeden. Andra är i behov av kapital
för startande av företag eller för expansion i företaget.
ALMI Företagspartner kan ge lån till nystartade
företag, till kvinnors företagande, till produktutveck-
ling, osv. De skall nu också kunna ge garantier och
lån till unga företagare. Allt det här är bra. Även In-
dustrifonden kan i viss mån vara med och finansiera.
Men riskkapitalförsörjningen behöver ändå stärkas.
Det gäller inte minst den regionala riskkapitalförsörj-
ningen.
Därför är det bra att det nu tas initiativ bl.a. med
Innovationsmarknaden och Aktietorget. Genom Ak-
tietorget anordnas nu regionala mötesplatser för inves-
terare och företag. I det här sammanhanget vill jag
också peka på möjligheterna att utnyttja premiereser-
verna i det nya pensionssystemet för att bilda regiona-
la investeringsfonder.
Slutligen vill jag också ta upp turismen och tjäns-
tesektorn. Turismen är en av de branscher som växer
snabbast i hela världen. Turistnäringen är mycket
personalintensiv och har stor betydelse i många regi-
oner, inte minst i glesbygden.
Det behövs många åtgärder för turismen. Inte
minst behöver turistnäringens status höjas. I Centern
vill vi att det tas fram ett kulturpolitiskt program för
turismen. Vi har många kulturaktiviteter som gör att
turisterna får attraktiva resmål. Därför är det också
viktigt att turistorganisationerna får en bättre samver-
kan med kulturlivet.
Tjänstesektorn har nämnts här tidigare i dag. Det
är en sektor i snabb utveckling. Främst är det inom
den industrinära tjänstesektorn som nya företag och
nya arbetstillfällen har kommit till, men även inom
andra sektorer ökar tjänste- och kunskapsinnehållet i
produktionen. Även inom vårdområdet och bland de
s.k. hushållsnära tjänsterna finns en stor möjlighet till
utveckling. Det här behöver på något vis stimuleras.
Det kan vara genom sänkta skatter eller sänkt moms,
kanske genom avdrag eller genom någon kombination
av olika åtgärder. På så sätt kan man också omvandla
många svarta tjänster till vita.
Reservation 12 i betänkandet handlar om livsme-
delsindustrins konkurrenssituation. Det är viktigt att
regeringen tar tag i Gunnar Björks utredning och
återkommer med konkreta förslag härvidlag.
Herr talman! Jag vill slutligen yrka bifall till re-
servationerna 2 och 6.