Herr talman! Bostadsutskottets betänkande om
elöverkänslighet är enhälligt. Det kanske kan synas
som en utmaning att fresta kammarens tålamod
med att dra i gång en debatt och göra inlägg i den
här frågan. Men jag tycker att den är så pass viktig
att vi bör uppmärksamma den genom att byta några
ord om problemen.
Elöverkänslighet är en relativt ny företeelse i vårt
samhälle. Inte desto mindre är det angeläget att vi
uppmärksammar den. Problemet kan man väl säga
är en följd av det s.k. moderna samhället med den
stora användningen av el och apparater som har
elektricitet som drivkälla.
Det råder också samstämmighet bland många om
att en del personer mår ganska dåligt när de utsätts
för eller kommer i närheten av elektromagnetiska
fält. Samtidigt måste man konstatera att det i dag
inte finns någon allmänt accepterad förklaring till
uppkomsten av elöverkänslighet. Detta gör att det
inte heller är möjligt att förorda eller föreslå
åtgärder för att komma till rätta med de här
problemen.
Men det är mycket angeläget att kunskaperna på
det här området ökas. Åtskilliga kunskaper finns
redan. De bör föras ut och ligga till grund för
åtgärder i syfte att minska problemen.
Undersökningar och kartläggningar har under
senare år genomförts. Socialstyrelsen har tillsatt en
arbetsgrupp som skall utvärdera dagens befintliga
kunskapsläge. De väntas i slutet av året lägga fram
sitt arbete. Till den här gruppen har knutits en
referensgrupp med företrädare för Boverket,
Elsäkerhetsverket, Arbetarskyddsstyrelsen,
Strålskyddsinstitutet samt kommunerna. Det pågår
även annat arbete på det här problemområdet.
Enligt utskottets mening bör en samordning ske av
allt pågående arbete. En grundläggande uppgift
bör vara att på ett enhetligt sätt definiera begreppet
elöverkänslighet. Likaså bör omfattningen av
problemen så långt som möjligt fastställas.
Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen
att vidta de åtgärder som erfordras för att de nu
pågående utrednings- och inventeringsinsatserna
samordnas och därefter förs ut i form av
åtgärdsprogram. Med hänsyn till problemens
omfattning bör detta arbete genomföras utan
dröjsmål.
De erfarenheter som härvid efter hand uppnås bör
snabbt komma till praktisk tillämpning. I lämpligt
sammanhang bör regeringen återkomma till
riksdagen med redovisning och med förslag til
åtgärder.
Ett antal motioner ligger till grund för detta
betänkande och särskilt tas i en del av dessa upp
förslag om bostadsanpassningsbidrag för
elsanering. I dag finns det inte någon skyldighet för
kommunerna att utge de här bidragen, men flera
kommuner beviljar trots detta
bostadsanpassningsbidrag för elsanering.
Utskottet är mot bakgrund av de kunskapsbrister
som ännu råder om orsaker och samband
beträffande elöverkänslighet inte berett att föreslå
bifall till motionskraven. I dessa liksom i alla andra
frågor är det nödvändigt att ha tillförlitligt underlag
och entydiga fakta när riksdagen skall fatta viktiga
beslut. Dessa underlag saknas i den här frågan. Jag
är övertygad om att när beslutsunderlaget fyller
dessa krav kommer åtgärder utan dröjsmål att
vidtas.
De problem och den oro som allt fler känner
beträffande elöverkänslighet har utskottet tagit på
allvar. Fakta har inhämtats och uppvaktningar har
skett inför utskottet. Hela frågan om
elöverkänslighet har genom detta betänkande lyfts
fram på ett sätt som jag tror är både riktigt och
viktigt. Det är säkert inte sista gången den här
frågan kommer att behandlas i Sveriges riksdag.
Jag ser med tillförsikt fram emot att man efter hand
får en bättre struktur på både forskning och
åtgärdsprogram.
Herr talman! Med detta vill jag avslutningsvis yrka
bifall till hemställan i detta enhälliga betänkande.