Herr talman! Ute i våra kommunala församlingar
är det vanligt att man när man motionerat går upp
och tackar. Den kan vara olika behandlad, ibland
avstyrkt, ibland tillstyrkt. Här i riksdagen är det
nästan undantagslöst så att motioner avslås. De
flesta motionärer vet aldrig om när motionen
behandlas. Det står en liten rad inne i ett stort
betänkande som inte har en titel som har med
motionen att göra. Den bara försvinner.
I det här fallet är det inte så, herr talman. Vi har
fått ett betänkande med rubriken Elöverkänslighet.
Det är företrädare för sex av riksdagens partier som
motionerat, 23 motionärer. Det visar med vilket
allvar som frågan har tagits. Det hedrar
bostadsutskottet -- det vill jag säga till Bertil
Danielsson som är utskottets talesman i dag -- att
det är bra att man har behandlat den här frågan på
det här viset. Som mina meddebattörer tidigre sagt
har denna fråga väckt stor uppmärksamhet i
massmedierna. Elöverkänslighet är ett stort
bekymmer för de människor som har drabbats.
Jag har i likhet med tidigare talare besökt bl.a.
elöverkänsliga människor. Det är problem för dem
i bostaden, problem på arbetsplatsen.
Utskottet har haft en hearing. Man har haft folk hos
sig som redovisat sina synpunkter vilka jag själv har
tagit dela av, liksom av de förslag som utskottet
enhälligt kommit fram till. Jag har egentligen ingen
fråga till Bertil Danielsson utan mera en önskan att
man nu noga följer upp frågan. Det har sagts
tidigare att vi inte har ett särskilt statsråd med
ansvar för sådana här frågor. Det är viktigt att
frågan följs upp så att regeringen tar itu med frågan
och återkommer till riksdagen. För de människor
som är drabbade är varje månad ett bekymmer.
Därför är det bråttom.
Jag skall i likhet med många andra riksdagsmän
nästa vecka ut och tala om demokrati och rösträtt.
Jag tycker faktiskt att detta ärende är ett gott
skolexempel på när demokratin fungerar och när
det verkligen kan hända någonting i parlamentet.
Jag ber slutligen, herr talman, att få yrka bifall till
utskottets hemställan.