Fru talman! Sverige är bäst i klassen när det gäller det livslånga lärandet i Europa. Enligt Europeiska kommissionens senaste avstämning ligger Sverige bäst till, på så vis att 35 procent av alla svenskar mellan 25 och 64 år deltar i någon form av utbildning och bildningsverksamhet. Och vi ligger i framkant tack vare folkbildningen. Mätningen visar att Sverige har en unik position när det gäller det livslånga lärandet. Rapporten visar också att sambandet mellan utbildning och demokrati är något som är folkbildningens grund.
Sverige är i topp efter många år av satsningar på just folkbildning. Detta förpliktar. Därför tycker jag, med medhåll från både Svenska folkbildningsförbundet och Folkbildningsrådet, att detta borde tas upp under ett svenskt EU-ordförandeskap. Sverige satsar många tiotals miljoner på detta EU-ordförandeskap. För jobbens skull borde även folkbildningen få vara med. Exempelvis skulle kompetenslyft eller kunskapslyft ute i Europa kunna vara jobben till gagn. Bättre utbildning möjliggör nya jobb. Och, som sagt, detta har inte bara drivits av oss här i kammaren utan även av Folkbildningsförbundet.
Fru talman! Jag vill också säga några ord om folkhögskolornas rådande konjunkturläge. Vi ser att sökandet till skolorna är markant högre än förra året. Det innebär att konkurrensen om platserna ökar. De som inte får plats är många gånger sökande med utländsk bakgrund och kvinnor i synnerhet. En önskan vore att ett nytt kunskapslyft, som också har nämnts här tidigare, skulle kunna komma till stånd och ge utbildning och i förlängningen jobb. Folkhögskolorna har alltid spelat en viktig roll vad gäller integrationen.
Det livslånga lärandet är ett signum för Sverige och utbildningssystemet, och detta får det inte ges avkall på. Vi ska fortsätta vår tradition och även framdeles ge det en framskjutande roll.
Till sist, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 7.