Fru talman! Jag måste ha trampat på en öm tå. Jag
hoppas att den fortfarande värker.
Det som inträffade var att Eva Zetterberg ställde
en fråga till mig. Jag försökte svara på den. Jag sade
samtidigt att vi alla sitter i samma båt. Jag vill inte
lasta något parti för några underlåtenhetssynder i
denna del.
Sedan träder Thage G Peterson fram och talar om
skamvrån och attackerar regeringen och säger att
allt är regeringens fel. Därmed fördes en diskussion
i ett allvarligt ämne ned på en nivå där jag inte anser
att den skall vara.
Faktum är att regeringen har tagit fram en
promemoria angående ökat skydd för barn mot
sexuella övergrepp. Vi har lagt fram förslag. Det
stämmer att vi inte har lagt fram förslag om
grundlagsförändring för att ingripa just här. Det har
inte heller Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
eller Ny demokrati gjort. Jag moraliserar inte över
detta. Jag bara konstaterar att det är så.
Vi har alla blivit tagna på sängen av en vidrig
utveckling, som jag inte tror att vi visste var så
vidrig som den var. Jag erkänner gärna själv att jag
inte visste att dessa vidrigheter var så vidriga som
de var. Om någon annan visste det borde
vederbörande ha slagit larm i denna kammare. Det
gjorde ingen. Det slogs larm på annat håll.
Nu skall vi alla utan att försjunka i partipolitisk
träta diskutera vilka medel vi, med utnyttjande av
rättsstatens principer, kan använda för att komma
till rätta med dessa vidrigheter. I den konstruktiva
diskussionen hoppas jag att även Thage G Peterson
vill vara med.
Export av trafiksäkerhet