Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1, den motivreservation som vi har.
Låt mig sedan säga att när vi diskuterar EU:s grönbok tycker jag att den svenska hållningen ska vara att en bättre infrastruktur för distribution av el och biogas i första hand ska fungera som ett medel för att på ett effektivt sätt nå de klimatrelaterade målen för energipolitiken, alltså 20-20-20. Det borde vara utgångspunkten.
Tyvärr andas grönboken starkt att det handlar om försörjningstrygghet. Det kan jag i och för sig förstå, och jag har ingenting emot det, men jag tycker samtidigt att man måste börja i rätt ända när man pratar om försörjningstrygghet och utbyggnad av infrastrukturen. Det finns vissa grundförutsättningar som jag och Vänsterpartiet anser måste fungera innan vi sammanlänkar oss med övriga Europa.
Framför allt måste det finnas en fungerande elmarknad ute i Europa. Det måste finnas garantier, men inte bara ord. Man måste gå från ord till handling och separera näten, distributionen, från produktionen. Först då finns det grundläggande förutsättningar för att få en fungerande elmarknad och på det sättet också en bättre konkurrens, något som saknas i dag.
Man bör också börja på hemmaplan och städa här. I dag finns det flaskhalsar i den svenska infrastrukturen när det gäller elförsörjningen. Det behövs kraftfulla insatser här för att kunna introducera förnybar energi. Det gäller norra Sverige. Det gäller också den havsbaserade vindkraften.
Vi måste också bygga ut och få en bättre fungerande nordisk marknad än vi i dag har. Nu har ett steg tagits av den svenska och den norska regeringen. Jag är jätteglad över det. Vi får ett gemensamt elcertifikatssystem. Det ger vissa förutsättningar för att det ska fungera bättre. Det handlar inte bara om distribution av energi utan också om priset, om priskonkurrensen.
Nästa steg är givetvis att inkorporera de baltiska staterna i det nordiska elsystemet och att på det sättet bygga ut när det gäller de förutsättningarna. Därom är vi helt överens. Men det gäller att börja i rätt ända för att få det här att fungera. Börjar man inte i rätt ända får vi inte fungerande energiinvesteringar. Det gäller också ledningsproduktion.
När det gäller den svenska hållningen och, i det här betänkandet, investeringar i oljeledningar är tyvärr utskottets majoritet väldigt luddig. Vad menar man egentligen? Anser man att detta med att uppnå 20-20-20-målen är att ge stöd till och investera i ny infrastruktur för att distribuera olja runt om i Europa? Jag tycker inte det. I stället är det fråga om ett avsteg från de principerna. Inte heller förbättras arbetet med att nå de målen.
Med dessa ord yrkar jag, om jag inte tidigare gjort det, bifall till reservation 1.