Herr talman! Vi diskuterar nu ett utlåtande över EU-kommissionens grönbok om ett tryggt, hållbart och konkurrenskraftigt europeiskt energinät. Jag ska inte gå in så våldsamt mycket i detalj, utan jag ska ta upp ett par lite övergripande perspektiv på detta. Det är två aspekter som jag vill belysa.
Det första gäller hur vi från svensk sida förhåller oss till energipolitik på kontinenten. Det är ganska lätt att vi begår misstaget att bara överföra svenska förhållanden till kontinenten och tro att det är likadant där. Vi har tidigare i dag diskuterat elcertifikaten och de utmärkta förutsättningar vi i Sverige har att producera förnybar energi. Vi har kanske bland de bästa förutsättningarna i hela Europa att producera förnybar energi. Då är det lätt att tro att det är likadant på andra ställen.
Att vi har så goda förutsättningar att producera förnybar energi får inte betyda att vi inte tar försörjningstryggheten på allvar. Vi har länder i Europa där man i hemmen denna vinter inte har behövt ställa in mjölken i kylskåpet. Den har kunnat stå kvar på köksbordet eftersom det har varit kylskåpstemperatur i köket på grund av att man inte har haft försörjningstryggheten. Vi får därför ha en viss ödmjukhet inför de länder som ser försörjningstryggheten som mycket viktig. För den skull ska vi inte vara undfallande när det gäller vikten av att producera förnybar energi.
Jag trodde att vi från svensk sida och från samtliga partier var överens om att varje land självt ska förfoga över vilken energimix man vill ha i sin energiproduktion. Jag tolkade något inlägg här tidigare på det motsatta sättet, nämligen att vi ska tala om hur andra länder ska producera sin energi och hur mycket. Jag hoppas att vi inte är inne på den vägen.
Det andra jag vill tala om är huruvida vi ska bygga elöverföring till andra länder. Mitt svar på det är ganska enkelt. Ja, vi ska bygga elöverföring till andra länder. Det finns olika skäl till det. I något fall kan det handla om solidaritet. Det kan handla om försörjningstrygghet. Det kan också handla om miljönytta.
Jag hör ibland i debatten att vi nog ska passa oss för att bygga ut ledningar för elströmmen. Det gäller att pressa ned det svenska elpriset. Det gör vi genom att låsa in den svenska strömmen i Norden. Det är ungefär lika begåvat som att säga: Vi stänger Göteborgs hamn och Öresundsbron så får vi billiga Volvobilar.
Ja, på kort sikt får vi det eftersom vi får ett överskott. Men jag är övertygad om att det på lång sikt är fullständigt förödande.
Att förespegla mycket låga elpriser och samtidigt tala om stora investeringar i förnybar energiproduktion är en tulipanaros. Det är lätt att säga men inte så lätt att göra.
Låt oss titta på hur det har sett ut det senaste året till exempel. För den som har elleveranser av förnybar el ut på nätet kommer ungefär två tredjedelar av ersättningen från elpriset. En tredjedel kommer från elcertifikatsersättningen. Det betyder att det elpris vi har i Sverige har stor betydelse för om man väljer att investera i ny produktion eller ej. Ska vi få till investeringar i förnybar energi krävs det att vi har ett vettigt elpris i botten som långsiktigt klarar att bära investeringen.
Låt oss inte falla i fällan att tro att vi med kortsiktiga lösningar kan ha ett långsiktigt lågt elpris och samtidigt ha stora investeringar i förnybar och annan elproduktion.
Med detta vill jag yrka bifall till majoritetens förslag i utskottet och avslag på samtliga reservationer.