Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att vi inte fastnar i EU-perspektivet i den här processen. Vi ska vara solidariska med våra grannar inom EU, men vi måste också ha solidaritet med länder som inte är med i EU.
Det är där jag tycker att regeringssidan tappar fokus. Man säger att vi måste vara ödmjuka inför de problem som gaskrisen har orsakat i Östeuropa och Centraleuropa, men man ser inte att de lösningar som föreslås med utbyggd gasledningskapacitet riskerar att öka problemen på andra ställen. Det gäller till exempel i de länder som ligger närmast Ryssland och som är mest beroende av deras gas och som är det egentliga skälet till att det blev en gaskris - Ryssland utövar ett politiskt tryck med hjälp av gasen.
När det gäller elöverföring tror jag att problemet är uppblåst av politisk retorik. Man försöker fokusera på det där man tycker att man ser en skillnad. Jag skulle vilja säga att den skillnaden är minimal mellan alla politiska partier i den här salen.
Vi har alla sagt att vi redan har kapacitet för överföring till andra länder både inom Norden och till Centraleuropa. Vi har också alla ställt oss bakom att vi ska ha en ökad överföringskapacitet till Baltikum genom den baltiska kabeln.
Vi anser kanske inte att man snabbt ska prioritera att bygga nya kablar till Centraleuropa eftersom vi befarar att det kan ta investeringsutrymme från en investering som behöver göras inom landet och mellan de nordiska länderna för att skapa en bättre nordisk elmarknad.
På sikt är vi nog helt överens om att det behövs en bättre sammanknytning mellan alla europeiska länder när det gäller el. Jag ser, förhoppningsvis precis som Jan Andersson, att Sverige har en väldigt bra potential att bygga ut den förnybara elproduktionen. Om vi har en bra utbyggd förnybar elproduktion ser jag ingen anledning att vi inte skulle kunna exportera överskottet.