Fru talman! Ulla-Britt Hagström har frågat vilka
åtgärder jag avser vidta för att underlätta för lärarna
att kunna föra en kritisk skoldebatt och vilka åtgärder
jag avser att vidta för att stimulera till ökat föräldrain-
flytande i skolan.
Statens skolverks attitydundersökning, som Ulla-
Britt Hagström refererar till, är en av de intressantaste
rapporterna under året om tillståndet i svensk skola.
Här får vi veta vad skolans olika intressenter tycker
om sin skola. Vi kan jämföra deras bilder inbördes,
med våra egna och med massmediernas.
Ulla-Britt Hagström ställer två frågor kring lärar-
nas och föräldrarnas attityder, som jag snart ska åter-
komma till. Jag vill bara säga att jag också anser att
de svar som eleverna gett på olika frågor är mycket
tänkvärda och ger en komplex men ändå positiv bild
av tillståndet i svensk skola.
Lärarna uppger i undersökningen att de upplever
brist på inflytande över de yttre ramarna och extra
stöd till elever i behov av detta och problem med
storlek på undervisningsgrupper och klasser samt
skolmiljön och skolans användning av resurser. Där-
emot är de ganska nöjda med sitt inflytande över
områden som traditionellt legat dem nära och som har
med undervisningen att göra, t.ex. den pedagogiska
utformningen av undervisningen och valet av lärome-
del.
En fjärdedel av de intervjuade lärarna uppger att
de inte kan kritisera förhållandena i skolan utan att
det drabbar dem själva. Framför allt gäller detta lärare
på gymnasieskolans samhällsvetenskaps- och natur-
vetenskapsprogram. Uppgiften är alarmerande, efter-
som det tyder på att demokratin inte fungerar som
den ska på vissa håll. En anledning är enligt Skolver-
ket lärarnas bristande förtroende för skolledningens
pedagogiska ledarskap och att den professionella
integriteten inte respekteras. Självklart måste anställ-
da vid skolor, liksom alla kommuninvånare, respekte-
ra och följa de beslut som fattats i demokratisk ord-
ning av kommunens förtroendevalda eller rektor. Alla
måste dock ha rätt att framföra sin åsikt om förhål-
landena på arbetsplatsen och i kommunen utan risk
för repressalier.
När det gäller lärarnas möjligheter att få framföra
kritik utan risk för att detta påverkar deras situation
negativt finns paralleller i många elevers farhågor för
att avvikande åsikter ska påverka bedömningen av
deras studieresultat eller motsvarande för föräldrar.
Det är alltså ett generellt demokrati- och yttrandefri-
hetsproblem som uppmärksammas i undersökningen.
Lagstiftningen och läroplanen är helt entydiga i
sin syn på demokrati och medinflytande. Även i ar-
betsrätten slår detta synsätt igenom. Det som behövs
är alltså ett långsiktigt arbete för att förändra attity-
der, öka demokratin och förbättra förtroendet mellan
olika grupper. "Demokrati är en process som ständigt
måste drivas och som inte kan tas för given en gång
för alla," säger Skolverket i en kommentar. Detta
måste ske främst på skol- och kommunnivå, i sam-
verkan mellan anställda och arbetsgivare. Ett naturligt
forum för mig att ta upp frågan i är de regelbundna
möten med såväl Kommunförbundet som med lärar-
nas och skolledarnas fackliga organisationer som jag
har.
Tidigare attitydundersökningar var en orsak till att
Utbildningsdepartementet tillsammans med Lärarför-
bundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarförbundet,
Svenska Kommunförbundet och Skolverket lade fram
en avsiktsförklaring som undertecknades i augusti
1998. Arbetet med avsiktsförklaringen har bl.a. lett
till att projektet Attraktiv skola - en utvecklande
organisation startade den 1 mars 2001. Syftet med
projektet är att stärka kvaliteten i skolan och göra
läraryrket mer attraktivt. Deltagande kommuner för-
väntas bl.a. att deklarera sin avsikt att höja kvaliteten
i sina skolor och göra dem till mer attraktiva arbets-
platser, identifiera sina förbättringsområden samt se
över sin arbetsorganisation och ledningsorganisation
och ändra dem där det behövs för att stödja vidare
kvalitetsutveckling.
Föräldrarna vill enligt den nu aktuella undersök-
ningen vara med och engagera sig i styrningen av
sina barns skola i större utsträckning än de har möj-
lighet att göra. Det positiva i detta resultat är att viljan
att vara med och besluta har ökat. Det negativa är att
skolan inte fullt ut tar till vara detta engagemang,
delvis beroende på att det inte finns utrymme inom
nuvarande system.
Främst vill föräldrar vara med och påverka det
som ligger nära barnen, skolmiljön och undervisning-
en. Här visar erfarenheterna från de lokala styrelserna
med föräldramajoritet att det går att få en fungerande
balans mellan de olika parternas intressen, så att inte
ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och
professionella blir otydlig.
För att öka möjligheten för föräldrar att vara med
och besluta om skolans angelägenheter behöver verk-
samheten med olika former för samråd utvecklas.
Försöksverksamheten med lokala styrelser med för-
äldramajoritet har förlängts till år 2003. Regeringen
inväntar nu en utvärdering av orsakerna till att inte
fler skolor anslutit sig.
Olika typer av förvaltningsråd och samrådsorgan,
liksom det mer lokala samarbetet kring en enskild
klass eller mindre del av verksamheten kan uppmunt-
ras av kommunen, skolledningen och lärarna. Föräld-
rarna behöver också stödjas för att känna sig delakti-
ga i skolans verksamhet, kanske genom olika infor-
mations- och utbildningsinsatser. Särskilt gäller detta
föräldrar med invandrarbakgrund eller föräldrar som
har dåliga erfarenheter från sin egen skolgång. Här
finns det många goda idéer att hämta från skolor som
utvecklat föräldrasamverkan.
Sammanfattningsvis håller jag med Ulla-Britt
Hagström om att lärarnas möjlighet att framföra kritik
och föräldrarnas vilja att delta i skolans arbete är två
viktiga frågor att uppmärksamma. I båda fallen krävs
dock långsiktigt arbete på lokal nivå för att förbättra
situationen.