Fru talman! Europa och världen går alltså igenom en mycket allvarlig ekonomisk kris. Det är rätt viktigt att vi tar det som utgångspunkt. Vi ser att tillväxten har minskat, disponibelinkomsterna har gått ned, länder är skuldsatta och man får skära i välfärd och höja skatter. Det finns undantag från det.
Ett av de undantagen är Sverige. Här har vi kunnat värna välfärden. Här har vi kunnat öka utgifter för barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg samtidigt som vi har kunnat sänka skatterna och förbättra människors disponibelinkomster.
Sverige har en bättre ekonomisk utveckling under de här åren än praktiskt taget alla jämförbara länder. Tillväxten har varit högre - högre än i Danmark, högre än i Finland, högre än i Österrike och högre än i Tyskland. När EU-kommissionen nu presenterar sin prognos ser vi att man räknar med att Sverige tillsammans med Baltikum kommer att ha den högsta tillväxten under de kommande åren. Vi har haft en bättre sysselsättningsutveckling. Vi har haft en arbetskraft som har ökat, inte som i USA där man har gått ned på rekordlåga nivåer. Vi har disponibelinkomster som har ökat med 20 procent - väsentligt kraftigare än till exempel under den period när Socialdemokraterna styrde.
Det är rätt väsentligt. Vi har alltså inte haft några lönesänkningar. Vi har alltså inte haft några löneavtal där man har sänkt löner. Vi har inte sett ett enda brett avtalsområde där man i dag har sämre ersättning när skatterna är betalda än vad man hade 2006, utan det har tvärtom varit 20-procentiga ökningar av disponibelinkomsterna. Vi har samtidigt förbättrat innovationskraften och företagsklimatet i Sverige. Sverige anses i dag vara en av de mest innovativa och kreativa ekonomierna i Europa.
Sedan har vi ett kvarhängande och allvarligt bekymmer, och det är att vi har en hög ungdomsarbetslöshet och för höga trösklar in på arbetsmarknaden för utrikes födda. Regeringen har försökt vidta omfattande åtgärder kring det.
Vi gör till exempel mer aktiva arbetsmarknadsinsatser än de flesta andra EU-länder. Vi ligger i topp i de nordiska länderna med en aktiv arbetsmarknadspolitik, som EU-kommissionen redovisade så sent som förra veckan. Vi har sänkt arbetsgivaravgifterna för unga. Vi har börjat bygga ut ett lärlingssystem som varit eftersatt under många år. Vi håller på att återupprätta kunskap i skolan.
Detta är viktiga reformer som förbättrar unga människors förutsättningar att få jobb.
En central komponent är att vi har höga trösklar in på arbetsmarknaden i Sverige. Avtal, skatter, regler och villkor gör att det är en klyfta mellan utbildning och arbetsliv som man till exempel inte har i Österrike, Tyskland eller Holland. Det vill vi göra någonting åt, och då kan man göra det på två vägar.
En väg är att slänga ut den svenska modellen och genomföra omfattande lagstiftningsförändringar på arbetsmarknaden. Det är inte den modell vi tror på. Vi tror på att värna den svenska modellen. Då gör man den typen av förändringar tillsammans med fackliga organisationer, arbetsgivare och alla parter på arbetsmarknaden. Det bygger naturligtvis på att man har en dialog med parterna, och det har vi nu fått till stånd. Vi har haft mycket omfattande samtal med en lång rad olika branschorganisationer och fackföreningar under de senaste åren, och ett antal huvudkomponenter börjar växa fram.
Man får yrkesintroduktionsavtal där man delar på utbildning och arbete så att man får motsvarande 75 procent av kollektivavtalslönen, det vill säga 100 procent för den del man arbetar. Vi bidrar med en kraftig lättnad som i praktiken halverar kostnaden för att anställa på arbetsgivaravgiftssidan och med hjälp av ett handledarstöd.
Det här är ett system som bygger på förtroende mellan fack och arbetsgivare - att man vågar och orkar sluta lokala avtal som öppnar arbetsmarknaden för unga att komma in men som inte generellt leder till att man sänker lönerna. Det har fungerat därför att vi har stöttat dessa samtal. När då LO i de samtalen har understrukit och gjort en poäng av att man är bekymrad över de differentierade a-kasseavgifterna har vi valt att förändra dem.
Det är så det fungerar när man ska få en svensk modell som fungerar på allvar. Då måste man lyssna in vilka intressen och behov de andra parterna i dessa förhandlingar har. Det har regeringen gjort, och det har varit bra för Sverige.